ÄR DU NY PÅ ÅLAND?
Här hittar du enkla svar på några av de vanligast frågorna som kan uppstå när du är ny på Åland. Hittar du inte vad du letar efter? Ta kontakt med oss i Kompassen
Letar du efter informationsfilmer? Vi har samlat informationsfilmerna här.
FRÅGOR & SVAR
NY PÅ ÅLAND
Vad är Åland?
Vad är Åland?
Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland.
Finns det ett allmänt nödnummer?
Finns det ett allmänt nödnummer?
Nödnumret 112 skall användas i brådskande, verkliga nödsituationer när liv, hälsa, egendom eller miljö hotas eller är i fara, eller om det finns skäl att misstänka detta.
Du ringer numret om du behöver brådskade hjälp av brandkår, polis eller sjukvård. Numret kan du ringa dynget runt.
Till vilket land hör Åland?
Till vilket land hör Åland?
Åland tillhör Finland men är självstyrt och demilitariserat.
Ålands självstyrelse ger ålänningarna rätt att stifta egna lagar. Ålands lagstiftande församling kallas för lagting. Lagtinget tillsätter landskapsregeringen, Ålands regering.
Åland är demilitariserat, vilket innebär att militär inte får vara på Åland. Åland är även neutraliserat och skall därmed hållas utanför krigshändelser.
Hur många bor på Åland?
Hur många bor på Åland?
På Åland bor det 29 489 personer (31.12.2017). Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har mer statistik om Åland.
Var hittar jag information om Åland?
Var hittar jag information om Åland?
Aland.ax är Ålands officiella hemsida. På hemsidan hittar du information om Åland på olika språk.
Hur stort är Åland?
Hur stort är Åland?
Åland består av fler än 6.700 öar och skär. Den största ön är fasta Åland. På fasta Åland bor ungefär 90 procent av Ålands befolkningen.
Vilka kommuner finns på Åland?
Vilka kommuner finns på Åland?
Åland har sexton (16) kommuner. Ålands största kommun är dess enda stad Mariehamn som grundades år 1861. Av landskommunerna är Jomala, Mariehamns grannkommun, den största. Den minsta kommunen på Åland – och faktiskt i hela Finland – är skärgårdskommunen Sottunga.
- Brändö
- Eckerö
- Finström
- Föglö
- Geta
- Hammarland
- Jomala
- Kumlinge
- Kökar
- Lemland
- Lumparland
- Mariehamn (stad)
- Saltvik
- Sottunga
- Sund
- Vårdö
Finns det lokaltidningar på Åland?
Finns det lokaltidningar på Åland?
Ja, Åland har två stycken tidningar. Dessa är Nya Åland och Ålandstidningen. De finns både som papperstidning och som e-tidning.
Har Åland egen radio?
Har Åland egen radio?
På Åland finns en radiokanal inom public service och en privat radiokanal.
Hur gör jag adressändring?
Hur gör jag adressändring?
På Åland kan du göra en adressändring hos Åland Post via deras webbportal Min Sida.
Här hittar du svar på flera vanliga frågor som ställs till Åland Post
Har du flyttat från ett annat land än Finland till Åland ska du göra det hos magistraten. Flyttningsanmälan kan du göra antingen per telefon eller skriftligen till Statens ämbetsverk på Ålands magistratsenhet.
Ord och termer
Ord och termer
Nära anhörig = är t.ex. partner, föräldrar, far- och morföräldrar, barn och syskon samt adoptiv- föräldrar och adoptivbarn.
Hushåll = person eller personer som bor i samma bostad.
Integrationsstöd = förmån som är avsedd att trygga en invandrares försörjning under den tid invandraren deltar i åtgärder som är förenliga med en integrationsplan.
En utförlig lista över ord och begrepp hittar du FPA:s hemsida.
TILLSTÅND
Var finns magistraten?
Var finns magistraten?
Ska du stanna på Åland längre än ett år måste du vara registrerad i befolkningsregistret. Det gör du genom att besöka magistraten.
Hos magistraten får du ett finskt personnummer. Det behöver du för att kunna identifiera dig hos banker, sjukhus och i olika register. Du bör personligen anmäla dig vid magistraten i Mariehamn för att bli registrerad. För att ditt barn ska kunna gå i skolan måste barnet vara varaktigt registrerat i befolkningsregistret.
För att bli permanent registrerad måste du ha antingen uppehållsrätt för EU-medborgare eller ett giltigt uppehållstillstånd för minst ett år (gäller icke EU-medborgare) och du bör även ha en giltig id-handling. Intyget för uppehållstillstånd eller uppehållsrätt får du från Migrationsverket (Migri).
Tag med dig:
- giltig id-handling (pass eller id-kort)
- giltiga dokument på dina/ barnets personuppgifter översatta till svenska eller engelska
- intyg om uppehållsrätt (för EU-medborgare)
- intyg om uppehållstillstånd (för icke EU-medborgare)
Ditt finska personnummer är för hela livet.
Hur fungerar skattesystemet på Åland?
Hur fungerar skattesystemet på Åland?
På Åland och i Finland betalar du inkomstskatt på lön. Du betalar också skatt på till exempel följande inkomster:
- arbetslöshetsdagpenning
- föräldradagpenning
- pensioner
- studiestöd
För skattepengarna betalar staten och kommunerna till exempel:
- hälsovård
- utbildning
- dagvård
I Finland och på Åland är beskattningen progressiv. Det innebär att du på en stor lön betalar en större andel skatt än på en mindre lön. Skatteprocenten beräknas för var och en separat. Din makes/makas inkomster inverkar inte på din skatteprocent.
Arbetsgivaren betalar skatterna direkt från din lön. För att kunna göra det behöver arbetsgivaren ett skattekort av dig. Skatt som betalas direkt från lönen, är förskottsskatt. Skatteförvaltningen räknar efter varje år om du har betalat tillräckligt med skatt på dina inkomster. Om du har betalat för mycket i skatt, får du skatteåterbäring. Om du har betalat för lite i skatt, blir du tvungen att betala kvarskatt.
Kontrollera i lönespecifikationen och skattedeklarationen, att arbetsgivaren har betalat skatt på din lön. Spara lönekvittona. Om skatten inte har betalats, blir du tvungen att betala den i efterskott.
Utöver skatt betalar arbetsgivaren försäkringspremier på din lön i händelse av arbetslöshet eller sjukdom.
Besök gärna skattebyrån på Åland om du har frågor om skatt.
De flesta idag sköter sina skatteärenden via MinSkatt som är en e-tjänst för Skatteförvaltningens kunder. För att kunna logga in på MinSkatt krävs att du har personliga nätbankskoder, ett elektroniskt identitetskort eller mobilcertifikat. I MinSkatt kan du sköta nästan alla skatteärenden, exempelvis:
- ansökan om skattekort och förskottskatt
- lämna in din personliga skattedeklaration
- se dina aktuella beskattningsuppgifter
- betala skatter eller kontrollera betalningsförbindelser
- granska skattebäringsbeloppet
- ansöka om betalningsarrangemang
- beställa skatteskuldsintyg
- begära omprövning
- anmäla kontonummer
Var ansöker jag om uppehållstillstånd?
Var ansöker jag om uppehållstillstånd?
Uppehållstillstånd gäller för dig som kommer från ett land utanför EU.
Tänker du stanna kortare än 90 dagar i Finland eller på Åland räcker det med att du har ett giltigt turistvisum. Om du tänker stanna längre än 90 dagar bör du ansöka om uppehållstillstånd. För att ansöka om uppehållstillstånd bör du förklara orsaken till din ansökan (t.ex. familj, arbete eller studier) och även visa att du kan försörja dig. Du ansöker om uppehållstillstånd hos Migrationsverket i Finland (Migri) genom att lämna in den som pappersansökan eller digitalt via Enter Finland.
Information om uppehållstillstånd via Migrationsverket (Migri).
Var ansöker jag om uppehållsrätt?
Var ansöker jag om uppehållsrätt?
Uppehållsrätt gäller för dig som kommer från ett EU-land, Liechtenstein eller Schweiz.
Nordiska medborgare (svenska, norska, danska och isländska) kan vända sig direkt till magistraten för att få uppehållsrätt.
Tänker du stanna mindre än 90 dagar i Finland eller på Åland behöver du ingen uppehållsrätt. Om du tänker stanna längre än 90 dagar bör du registrera din uppehållsrätt. Du registrerar din uppehållsrätt hos Migrationsverket i Finland (Migri) genom att lämna in den som pappersansökan eller digitalt via Enter Finland. Registrering av uppehållsrätten kostar 54 €/person.
Jag har ett körkort för personbil. Får jag köra på Åland med mitt körkort från hemlandet?
Jag har ett körkort för personbil. Får jag köra på Åland med mitt körkort från hemlandet?
Du får köra personbil på Åland om du har ett körkort från ett av de nordiska länderna eller från ett EU-/EES-land. Om du bor stadigvarande på Åland kan du byta ut kortet mot ett åländskt körkort. Du byter ut ditt körkort till ett åländsk körkort hos polismyndigheten i Mariehamn.
Om du har ett körkort som utfärdats i ett land som är anslutet till Genève- eller Wien-konventionerna kan du köra personbil med det körkortet i högst två år på Åland. Innan två år har gått måste du byta ut ditt körkort mot ett åländskt körkort. Du byter ut ditt körkort till ett åländsk körkort hos polismyndigheten i Mariehamn.
Om du har ett körkort som utfärdats i ett land som inte är anslutet till Genève- eller Wien-konventionerna kan du köra personbil med det körkortet under ett års tid på Åland efter att du har registrerats i befolkningsregistret. Innan ett år har gått måste du byta ut ditt körkort mot ett åländskt körkort. Du byter ut ditt körkort till ett åländsk körkort hos polismyndigheten i Mariehamn.
Jag har inget körkort för personbil. Hur skaffar jag mig ett körkort?
Jag har inget körkort för personbil. Hur skaffar jag mig ett körkort?
För att få köra personbil måste du ha ett körkort. Innan du kan starta din utbildning för körkort måste du kontakta Fordonsmyndigheten. Du måste vara 17 år eller äldre. Hos Fordonsmyndigheten måste du bli godkänd i ett teoriprov. Provet heter INLEDANDE TEORIPROV. När du har blivit godkänd i ditt inledande teoriprov ska du gå till polismyndigheten i Mariehamn och ansöka om körkortstillstånd.
När du har fått ditt körkortstillstånd kan du starta din utbildning. Utbildningen kan du välja att göra hos en trafikskola eller med en privatperson, släkting eller en bekant, som haft personbilskörkort i minst 5 år och som har ett handledartillstånd. Ett handledartillstånd betyder att personen har rätten att övningsköra med dig.
Om du gör hela utbildningen i en trafikskola kostar ett personbilskörkort cirka 2000 €. Om du gör utbildningen med en privatperson som har handledartillstånd kostar ett personbilskörkort cirka 1000 €. När du är klar med utbildningen ska du göra ett nytt teoriprov hos Fordonsmyndigheten, ett examensprov. När du har godkänt i examensteoriprovet ska du göra ett körprov hos Fordonsmyndigheten. Du måste ha fyllt 18 år för att få göra ditt körprov.
Vad är språkexamina?
Vad är språkexamina?
De allmänna språkexamina är språkfärdighetsexamina för vuxna. På Åland är det vid Medis som kan du avlägga provet i svenska som främmande språk på grund- och mellannivå.
Språkfärdigheten indelas i sex nivåer (europeisk modell). Du kan välja mellan att avlägga examen på grundnivån, på mellannivån eller på den högsta nivån.
För att få finskt medborgarskap förutsätts minst nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda svenska eller finska. För att få medborgarskap ska du avlägga en allmän språkexamen på mellannivå (nivåerna 3-4).
Testet på grundnivån motsvarar stegen 1 – 2 på språkfärdighetsskalan. Testet lämpar sig för vuxna som nyss har påbörjat sina språkstudier, till exempel personer med grund- eller folkskola som grundutbildning som kanske tillfälligt besöker ett land där språket ifråga talas eller som då och då kommer i kontakt med människor som talar språket. Å andra sidan finns det personer som inte behöver mer än grundläggande kunskaper i ett främmande språk och som använder språket i vardagliga sammanhang. Kan avläggas vid Medis.
Testet på mellannivån motsvarar stegen 3 – 4 på språkfärdighetsskalan. Testet lämpar sig t.ex. för vuxna med gymnasieutbildning eller för sådana som annars nått längre i sina språkstudier, som i någon mån använder ett främmande språk både på fritiden och inom yrket, men som inte kan uppträda som experter eller i andra ansvarsfulla uppdrag på det främmande språket. Testet på mellannivån kräver trots allt en rätt mångsidig språkfärdighet och kännedom om språket. Kan avläggas vid Medis.
Testet på den högsta nivån motsvarar stegen 5 – 6 på språkfärdighetsskalan. Testet lämpar sig för vuxna som ofta använder sig av språket i sitt arbete och som har en så avancerad språkfärdighet att dessa personer kan utnyttjas i exempelvis expertuppdrag på det främmande språket. Personer med ett så utvecklat språk kan anpassa sitt språkbruk till olika situationer och förstår utan större svårigheter både allmänt tal och fackspråk i anslutning till det egna facket. De kan också formulera sitt budskap exakt och nyanserat.
Testen består av fyra delprov:
1. Textförståelse
2. Skrivning
3. Talförståelse och
4. Tal
På grund- och mellannivån är vart och ett delprov 20 – 70 minuter långt. Testet som helhet är minst 3 timmar långt. På den högsta nivån är de skriftliga testen något längre. Ett samtalsprov ingår också. Den sammanlagda testtiden på den högsta nivån är cirka fem timmar. I det följande presenteras delproven mer i detalj.
Examensavgifterna (2019)
Grundnivå 100 euro
Mellannivå 123 euro
Högsta nivå 160 euro
Ord och termer
Ord och termer
Asyl = rätt att uppehålla sig i ett främmande land.
Flykting = person som flyr.
Förskottsskatt = obligatorisk avgift till stat eller kommun. Medborgarnas bidrag till det allmänna, så att viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas.
Kvarskatt = skatt som motsvarar skillnaden mellan slutlig skatt och inbetald preliminärskatt och som ska betalas inom viss tid.
Kvotflykting = person som kommer till ett land inom ramen för dess flyktingkvotoch som därför är i en gynnsammare situation än asylsökande.
Papperslös = person som saknar giltigt arbets- och uppehållstillstånd.
Skattekort = frånskiljbar talong på skattsedel.
Skatteåterbäring = pengar som i efterhand betalas ut till person som betalat för mycket skatt.
Uppehållstillstånd = tillstånd för utlänning att vistas i visst land.
HÄLSO- & SJUKVÅRD
Var finns närmaste sjukhus?
Var finns närmaste sjukhus?
Ålands hälso- och sjukvård (Åhs) har hand om all offentlig hälso- och sjukvård på Åland. Alla som har hemkommun på Åland får offentlig hälso- och sjukvård. Det finns ett sjukhus på Åland – det är i Mariehamn.
Vad finns på sjukhusområdet i Mariehamn?
Vad finns på sjukhusområdet i Mariehamn?
ÅHS har en 3D-karta över sjukhusområdet i Mariehamn.
På ÅHS webbplats www.ahs.ax finns en interaktiv 3D-karta över sjukhusområdet i Mariehamn. Klickar du på bokstäverna får du en lista över verksamheterna i respektive byggnad med länkar till ÅHS webbplats. På kartan är även parkeringar, busshållplatser och cykelparkeringar utmärkta och det är markerat hur du går därifrån till huvudingångarna.
Byggnaderna är:
A: huvudbyggnaden
B: psykiatrihuset
C: rehab- och geriatrikhuset
D: förvaltningsbyggnaden
Vart ringer jag om jag behöver sjukvård?
Vart ringer jag om jag behöver sjukvård?
Vid akut sjukdom: ring 112
- vid livshotande sjukdom eller skada
- om du behöver ambulans och snabb hjälp
Sjukhusets akutmottagning är öppen dygnet runt och tar emot dig som
- är akut allvarligt sjuk
- är svårt skadad
- har svåra psykiska besvär
När du blir sjuk eller behöver kontrollera din hälsa kontaktar du i första hand hälsocentralen. På Åland kan sjukskötare ge vård vid flera sjukdomar. Det finns två hälsocentraler på Åland.
Hälsocentralen Mariehamn:
Öppet alla vardagar 8-16
Helger 9–16
Telefon: +358 18 538 500
Hälsocentralen Godby
Öppet må–to 8-16
Telefon: +358 18 535 819
Du kan även ringa Åhs växel om du vill kontakta en avdelning eller patient som är inlagd på sjukhuset.
Växelns telefon: +358 18 5355
Du rätt till tolkning vid besök hos läkare eller sjukskötare på Åhs. Vid behov får du telefontolk på ditt språk. Meddela inför besöket om du vill ha tolk.
Vad skillanden mellan primärvård och specialsjukvård?
Vad skillanden mellan primärvård och specialsjukvård?
Hälso- och sjukvården på Åland är uppdelad i:
- primärvård
- specialsjukvård
Primärvård
Primärvården tar hand om:
- dina grundläggande sjukdomar
- din grundläggande medicinering
Primärvården erbjuder även förebyggande hälsovård för att du ska kunna leva ett så bra och friskt liv som möjligt.
Primärvården är öppen för alla oberoende av sjukdom, åldersgrupp eller patientgrupp. Du behöver ingen remiss till primärvården.
Vänd dig till primärvården för
- din fysiska och psykiska hälsa
- dina grundläggande sjukdomar som inte kräver specialsjukvård
- din grundläggande medicinering
- graviditet
- ditt barns hälsa
- sexuell hälsa och prevention
- hjälp med att gå ner i vikt
- hjälp att sluta röka
Till primärvården hör:
- hälsocentraler
- hälso- och sjukvårdsmottagningar
- hemsjukvård
- preventivmedelsmottagningen
- personal och företagshälsovård
- barnrådgivning
- mödrarådgivning
- skol- och studerandehälsovård
Specialsjukvård
Specialsjukvården är anpassad vård för särskilda medicinska områden som till exempel kirurgi, gynekologi och öron-näsa-hals.
Specialsjukvården omfattar specialistmottagningar och vårdavdelningar.
Du behöver en remiss från en läkare på primärvården för att komma till en specialistläkare.
Var finns apoteken på Åland?
Var finns apoteken på Åland?
På Åland finns tre apotek. På apoteket köper du läkemedel. Många läkemedel är receptbelagda. Det innebär att en läkare måste ordinera medicinen åt dig och skriva ut medicinen på ett recept. Alla recept är elektroniska.
För att kunna hämta ut medicinen behöver du ta med legitimation eller Fpa-kort. Ifall du hämtar ut medicinen åt någon annan behöver du ha med dig personens Fpa-kort.
Om du inte har besökt läkare på Åland tidigare och har en långvarig sjukdom ska du ta med dina recept eller en uppdaterad medicinlista när du besöker läkare.
Behöver du ett recept på en medicin eller behöver förnya dina recept är det enklast att kontakta hälsocentralen.
Som EU-medborgare. Har jag rätt till sjukvård på Åland?
Som EU-medborgare. Har jag rätt till sjukvård på Åland?
Om du har en hemkommun i Finland kan du använda alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården i din hemkommun och du betalar samma klientavgift som kommuninvånarna. Om du inte har en hemkommun i Finland kan du i allmänhet inte få någon annan vård än brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården.
Din rätt att använda tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland eller få sjukvårdsersättningar från FPA påverkas av bland annat följande faktorer
- om du bor stadigvarande i Finland
- i vilket land du är sjukförsäkrad
- skälet till varför du är i Finland
- om du har blivit akut sjuk under en tillfällig vistelse i Finland eller om du har planerat vård i Finland.
Genom att visa upp det europeiska sjukvårdskortet inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland får du medicinskt nödvändig vård då du tillfälligt vistas i Finland.
Med medicinskt nödvändig vård avses vård som du måste få så att du tryggt kan återvända hem enligt din ursprungliga plan. Längden på din vistelse i Finland påverkar omfattningen av den vård som ges.
Det europeiska sjukvårdskortet utfärdas av det land där du är sjukförsäkrad eller som ansvarar för dina vårdkostnader. Minderåriga barn ska ha ett eget europeiskt sjukvårdskort. För nyfödda och spädbarn godkänns moderns europeiska sjukvårdskort som intyg över rätt till vårdförmåner. Kortet ska vara giltigt vid den tidpunkt då vården ges.
Finns det privat sjukvård på Åland?
Finns det privat sjukvård på Åland?
På Åland finns det två privata aktörer inom hälso- och sjukvård. Det är Cityläkarna och Medimar.
Vad är viktigt att tänka på när jag söker vård?
Vad är viktigt att tänka på när jag söker vård?
- Ta med giltigt identitetsbevis (pass, id-kort, körkort).
- Kom i tid. Om du är sen förlorar du din bokade tid och måste betala en avgift för uteblivet besök.
- Väntetiderna kan vara långa då du söker akut vård.
- Avboka din tid vid förhinder för att undvika avgift för uteblivet besök.
- Meddela om du behöver tolk.
Hur skyddar jag mig mot influensa?
Hur skyddar jag mig mot influensa?
Influensa är en infektion som du får av virus. När du får influensa är det vanligt att du plötsligt får hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont, hosta och röda ömmande ögon. Influensavirus är vanligast under vinterhalvåret.
De allra flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta ÅHS om något av följande stämmer:
- Du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn.
- Du har hög feber som har gått ner och som sedan börjar stiga igen.
- Du tillhör en riskgrupp och får symtom på influensa. Det gäller även om du är vaccinerad. Det finns virushämmande mediciner som kan lindra symtomen, om du börjar använda medicinen inom de första två dygnen.
Här är några råd för att minska risken att bli smittad av influensa eller att smitta andra om du redan är sjuk:
- Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
- Använd gärna handsprit.
- Undvik att röra vid dina ögon, din näsa och din mun.
- Undvik nära kontakt med personer som du vet redan är sjuka.
- Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
- Stanna hemma från arbetet eller skolan så länge du har feber eller känner dig sjuk.
Var kan jag kontrollera min syn?
Var kan jag kontrollera min syn?
På Åland finns det två privata optiker, Synsam och Backmans optik, som utför synkontroller och tillverkar glasögon om du behöver.
Hur fungerar tandvården på Åland?
Hur fungerar tandvården på Åland?
Vid tandvårdskliniken på Åhs (Ålands hälso- och sjukvård) erbjuds tandvård för barn och ungdomar upp till 28 år samt för patientgrupper som är prioriterade av medicinska och sociala skäl.
Ring tandläkarjouren, +358 18 14 600, om du får akut tandvärk. Via en telefonsvarare får du information om jourtider och vem du ska kontakta för att få en akut tandläkartid.
Om du inte har rätt att sköta dina tänder vid Åhs hittar du alla tandläkare på Åland i branschregistret.
Blir du fortare frisk med antibiotika?
Blir du fortare frisk med antibiotika?
Svaret får du i denna korta film.
Var hittar jag information om sjukdomar?
Var hittar jag information om sjukdomar?
Vårguiden 1177 i Sverige har information om symptom och sjukdomar på olika språk. Tänk på att det är en hemsida från Sverige och du kan inte ringa de telefonnummer eller boka tid till vårdcentraler via hemsidan.
Hör gärna av dig till ÅHS om du har frågor om sjukdomar eller behöver boka in en tid till hälsocentralen.
Vid akuta sjukdomsfall ring nödnumret 112.
Hur kan jag förhindra en graviditet?
Hur kan jag förhindra en graviditet?
Graviditet kan förhindras genom att använda preventivmedel. Det finns både receptfria och receptbelagda preventivmedel.
Kondom är ett receptfritt preventivmedel. Kondom skyddar mot graviditet och könssjukdomar. Kondomer kan köpas i butiker, på bensinstationer, i kiosker och på apotek.
Preventivmedel som innehåller hormoner är receptbelagda. Om du har problem med eller har glömt att använda preventivmedel kan du köpa akut-p-piller på apoteket. Det ska tas så fort efter samlaget som möjligt, senast inom 120 timmar.
Alla som är under 25 år gamla kan få gratis dagen efter piller från preventivmedelsmottagningen eller köpa dem receptfritt från apoteket.
PAPA- och preventivmedelsmottagning
PAPA- och preventivmedelsmottagning finns på Ålands centralsjukhus våning 3, på samma ställe som gynekologiska polikliniken.
PAPA screeningen startade i Finland på 60-talet. Innan screeningen infördes var livmoderhalscancer den tredje vanligaste cancerformen för kvinnor. I Finland kallas landets alla kvinnor till regelbundna kontroller vart femte år. På Åland kallas de kvinnor som är skrivna på Åland från att de är 25 år gamla fram till 60 års ålder med fem års mellanrum.
Vad kan jag göra om jag är gravid?
Vad kan jag göra om jag är gravid?
Om du tror att du är gravid kan du göra ett graviditetstest. Graviditetstest kan du köpa på apotek eller matvarubutiker. Du kan också göra ett graviditetstest på din hälsocentral, hos din skolhälsovårdare eller på en hälso- och sjukvårdsmottagning i din kommun.
Om du är gravid
Ring mödrarådgivningen i din hemkommun om du är gravid. Ring gärna direkt då du vet att du är gravid. Bor du på norra Åland ringer du rådgivningen i Godby. Bor du på södra Åland eller i Mariehamn ringer du rådgivningen i Mariehamn.
Mödrarådgivningen är obligatorisk för att den blivande mamman ska få barnbidrag och moderskapsstöd utbetalat från FPA.
Mödrarådgivningen erbjuder gratis uppföljning av din graviditet så att du kan vara trygg i att du och barnet mår bra.
Din partner är också välkommen till rådgivningen.
Vid behov ordnas telefontolk inför rådgivningsbesöket.
På mödrarådgivningen får du stöd i frågor om
- graviditet
- förlossning
- tiden efter förlossning
- amning
- det kommande föräldraskapet
Förlossning
Förlossning sker på sjukhusets BB-avdelning. Avdelningen är öppen dygnet runt.
Via mödrarådgivningen får du bekanta dig med BB och förlossningssalen innan det är dags att föda. Du får även information om när du ska åka in till BB.
Det är tillåtet för pappan, partnern eller en stödperson att vara med under förlossningen.
Om själva förlossningen känns ångestfylld och skrämmande kan du få hjälp med att hantera förlossningsrädsla via mödrarådgivningen.
Hemförlossning rekommenderas inte.
Abort
Är du gravid men önskar avbryta graviditeten kan du kontakta
- hälsocentralen
- preventivmedelsmottagningen
- skolhälsovårdaren eller
- gynekologiska polikliniken.
Önskar du göra en abort måste du alltid träffa en läkare en eller flera gånger.En abort kan utföras medicinskt eller kirurgisk beroende på hur långt framskriden graviditeten är.
En abort ska du göra senast 12 veckor efter att du blivit gravid.
Om du önskar kan du få stödsamtal i samband med aborten.
Vad är barnrådgivningen?
Vad är barnrådgivningen?
Via barnrådgivningen ger ÅHS alla föräldrar stöd och uppmuntran i den intressanta färd som barnen bjuder oss på. Hit kan alla barn komma som ännu inte börjat skolan.
Barnrådgivning ges vid hälso- och sjukvårdsmottagningarna runtom på Åland. Barnrådgivningen gör hälsogranskningar, bedömer barnens tillväxt och utveckling samt erbjuder rådgivning. Både under besöken och per telefon.
Barnrådgivningen erbjuder även syn- och hörselkontroller. Redan på BB-avdelningen görs hörseltest.
Barnrådgivningen följer aktivt med i talutvecklingen, diskuterar kring kost och ger kostrekommendationer. I samarbete med BB-avdelningen erbjuder vi även amningsrådgivning.
Tandvård
- Vid 6 månader: tandskötarbesök
- Vid 2 år: tandskötarbesök
- Vid 4 år: tandläkarbesök
- Vid 3 år och 5 år: tandskötare eller munhygienist
- Vid 6 år: tandläkare
Föräldrarna får kallelse till dessa besök. Ta kontakt om du inte fått en kallese.
Psykologen vid barnrådgivningen
Psykologen tar emot barn (0-6 år) och deras familjer för att stöda barnets utveckling och stärka föräldrarnas kraftresurser.
Bra att veta
- Med hänsyn till de andra barnen – kom inte till oss om barnet eller du själv har en smittsam sjukdom som t.ex. vattkoppor
- Ta med barnrådgivningskortet vid varje besök
- En möjlighet till telefontolk finns.
- Om ni är nyinflyttade – kom gärna in till oss före bokat besök med barnets papper. Vi gör en ny journal och ser vad som är aktuellt för just ert barn. I samband med detta kan vi beställa kompletterande uppgifter från den barnavårdscentral som ni tidigare gått till. Detta kräver skriftligt godkännande från minst en av föräldrarna.
Var kan jag få hjälp att sluta röka?
Var kan jag få hjälp att sluta röka?
På Åhs pågår ett projekt som heter tobakskampen, dit du kan vända dig för gratis hjälp att sluta röka. Det gäller cigaretter, vattenpipa, cigariller och cigarrer samt även snus och långvarigt bruk av annat nikotinmedel.
Du behöver ingen remiss utan kan ringa och boka tid direkt.
Om du behöver någon medicin som hjälper dig att bli rökfri måste du bekosta den själv.
Var finns hjälp att få om jag själv, någon anhörig eller vän fastnat i ett missbruk?
Var finns hjälp att få om jag själv, någon anhörig eller vän fastnat i ett missbruk?
Om du, eller någon vän eller anhörig, har fastnat i ett missbruk, kan vi erbjuda olika former av stöd.
I Mariehamn finns en beroendemottagning som ger service åt hela Åland.
Telefon +358 531 720, telefontid vardagar mellan kl. 8-9 och 13-14.
Finns det äldreboende på Åland?
Finns det äldreboende på Åland?
När du blir äldre är det naturligt att ditt vårdbehov kan öka. Har du sjukdomar eller medicinerar är det bra att följa upp hälsan hos en läkare på hälsocentralen med jämna mellanrum.
Det är kommunerna som ansvarar för äldreboenden och serviceboenden för äldre. Kontakta din hemkommun för mer information och vilka boende former som erbjuds.
Vilka regler finns för läkemedel och utlandsresor?
Vilka regler finns för läkemedel och utlandsresor?
Ifall du funderar på om du kan köpa läkemedel i utlandet och föra in dem i Finland ska du komma ihåg grundprincipen: ett lagligt preparat av en laglig försäljare för medicinering av dig själv. När du reser utomlands ska du på förhand ta reda på eventuella begränsningar i landet du reser till. Du hittar mera information här.
Vad kostar ett besök på Ålands hälso- och sjukvård?
Vad kostar ett besök på Ålands hälso- och sjukvård?
De tjänster som Åhs ger sina patienter är till stora delar avgiftsbelagda.
Undantaget är barn och ungdomars besök i primärvården. De är gratis.
Prisexempel:
Läkarbesök 30€
Akut läkarbesök 48€
Kort besök till sjukskötare 15€
Långt besök till sjukskötare 25€
Dagkirurgi 100€
Dygnsavgift för vård på avdelning 50€
För detaljerad information läs handbok för patientavgifter.
Vad ska jag göra vid fästingbett?
Vad ska jag göra vid fästingbett?
Efter ett fästingbett brukar huden runt bettstället bli lite röd och klia i några dagar. En del fästingar bär på smittämnen som kan föras över när de biter sig fast. Därför bör du ta bort en fästing så fort som möjligt. Se denna korta informationsfilm:
Symtom:
Det är vanligt att det kliar och blir lite rött på bettstället. Det brukar gå över av sig själv efter några dagar.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som blir bitna av en fästing behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta hälsocentralen om du har en rodnad som har kommit först en vecka eller mer efter ett fästingbett, och som växer till mer än fem centimeter i diameter. Rodnaden kan blekna i mitten och likna en ring, men kan också vara jämnt röd.
Kontakta hälsocentralen om du en tid efter ett fästingbett får feber, huvudvärk, är ovanligt trött, har värk i muskler eller leder. Symtomen kommer vanligen 1-4 veckor efter fästingbettet.
Om du är osäker, ring sjukvårdsupplysningen på telefon 018-538500 för rådgivning.
Om det är bråttom
Kontakta genast hälsocentralen om du en tid efter ett fästingbett får svår huvudvärk, nackstelhet, ansiktsförlamning eller andra symtom på förlamning. Om det är stängt, sök vård på akuten.
Du som mår dåligt efter en skrämmande händelse
Du som mår dåligt efter en skrämmande händelse
Du kan må dåligt länge, om du har varit med om skrämmande händelser. Du kan till exempel ha svårt att sova, ha ont i kroppen eller bli mycket rädd ibland. Då kan du söka vård. Det finns behandling som hjälper.
Det är vanligt att må dåligt efter en skrämmande händelse. Här är några exempel:
- Du har blivit utsatt för hot, tortyr eller våld.
- Du har sett andra människor utsättas för hot, tortyr eller våld.
- Du har plötsligt förlorat en nära vän eller någon i familjen.
- Du har varit med om krig, en naturkatastrof eller en olycka.
Du kan må dåligt efter en händelse som skrämde dig, fast den inte var lika skrämmande för någon annan. Du kan börja må dåligt direkt efter händelsen, eller långt efteråt.
Så här kan du må efter en skrämmande händelse
- Du har svårt att sova och drömmer mardrömmar.
- Du tänker ofta på det hemska som hände. Det kan kännas väldigt verkligt.
- Du känner dig ofta ledsen eller arg.
- Du får en stark känsla av rädsla som känns i kroppen, och kommer plötsligt.
- Du har svårt att koncentrera dig.
- Du känner dig stel eller har ont i kroppen.
- Du undviker saker eller situationer som påminner om det som hänt.
- Du undviker andra människor, ibland även din egen familj.
- Du kan känna att ingenting gör dig glad eller att ingenting spelar någon roll.
En film om en person som har behandlats för PTSD och mår bättre (arabiska med svensk text).
Filmen är gjord av: Riksförbundet Hjärnkoll (Sverige)
Vad ska jag göra om min vardag känns tung?
Vad ska jag göra om min vardag känns tung?
På Åland kan vi erbjuda stöd och vård om du av någon anledning mår dåligt.
Det lönar sig att söka hjälp, om du har något av följande symptom:
- sömnlöshet
- ingen aptit
- vardagen känns tung
- du orkar inte arbeta eller träffa människor
- fysiska symptom, utan att medicinska orsaker hittas för dessa
- ökad alkohol- eller droganvändning
Kontakta i första hand mentala hälsan vid Ålands hälso-och sjukvård. Du har även möjlighet att själv ta kontakt för rådgivning eller för att boka tid till behandling eller stödsamtal.
Mental hälsa
Telefontid: måndag till fredag kl. 08.00-16.00
Telefon: +358 18 538 300 (telefonsvarartjänst)
Betalar du för höga patientavgifter?
Betalar du för höga patientavgifter?
Betalar du för höga patientavgifter? Har du rätt högkostnadsskydd?
Allmänt högkostnadsskydd 475 €
• Gäller för samtliga personer som inte har rätt till lägre högkostnadsskydd.
Högkostnadsskydd 125 €
Högkostnadsskyddet för personer med beskattningsbar inkomst under 14 000 euro i senast fastställda statsbeskattning.
Högkostnadsskydd 250 €
- För personer med beskattningsbar inkomst på 14 000 euro eller mer men under 16 000 euro i senast fastställda statsbeskattning.
- För personer som under året fyller 75 år.
- För personer med sjukpension, invalidpension eller rehabiliteringsstöd på heltid. Från och med första hela kalendermånaden som sjukpensionär och under perioden som rehabiliteringsstödsmottagare. När du vid sjukpension erhåller ålderspension har du rätt att behålla det lägre högkostnadsskyddet på 250 euro kalenderåret ut.
- Högkostnadsskydd 100 €
• För barn och ungdomar till och med det kalenderår de fyller 20 år.
För att visa på din rätt till lägre högkostnadsskydd behöver du lämna in en kopia på beskattningsintyget för senast fastställda beskattning eller intyg över att du är sjukpensionär/har rehabiliteringsstöd samt bankkontonummer. Intyg lämnas till information/växeln vid huvudentrén på sjukhusområdet eller direkt till ÅHS ekonomiavdelning eller skickas per e-post till kund.ekonomi@ahs.ax
För ytterligare information hänvisas till handboken för patientavgifter. Frågor kan även riktas till ekonomiavdelningen, tel: (0)18-538410, (0)18-535611eller (0)18-535161 eller via e-post kund.ekonomi@ahs.ax
Gäller från 1 januari 2019
Ord och termer
Ord och termer
Arbetssjukdom / yrkessjukdom = sjukdom som sannolikt i huvudsak orsakats i arbetet av en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor och som därmed uppfyller villkoren för beviljande av ersättning enligt författningarna.
Hälsovårdscentral = verksamhet som är ansvarig för primärvården.
Kallelse = är en inbjudan/uppmaning att komma till en mottagning för att t.ex. träffa en läkare eller göra en undersökning vid ett visst datum och klockslag. Det är viktigt att komma i tid.
Läkarintyg = kortfattad formbunden skriftlig utredning om en klients hälsotillstånd som en läkare eller tandläkare eller en medicine eller odontologie studerande med rätt att arbeta som läkare eller tandläkare har utfärdat.
Läkemedel / Medicin = ämne eller preparat vars ändamål är att bota, lindra eller förebygga sjukdomar eller sjukdomssymtom eller utröna hälsotillståndet eller sjukdomsorsaken.
Recept = av läkare, tandläkare eller veterinär utfärdad förskrivning, mot vilken apoteket expedierar läkemedel till en kund.
Receptbelagt läkemedel = läkemedel som får lämnas ut från apotek bara mot recept.
Remiss = en hänvisning av ett ärende till en specialist. Remisser till specialsjukvården skrivs av läkare i primärvården.
Sjukdagpenning = dagpenning som betalas på grund av arbetsoförmåga när en försäkrad är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt arbete.
Sjukvårdskostnad = Sjukvårdskostnader är till exempel läkemedelskostnader, resekostnader och kostnader förundersökning, vård eller behandling som en läkare eller tandläkare har utfört, gett eller ordinerat.
OMSORG & UTBILDNING
Vilka utbildningar finns på Åland?
Vilka utbildningar finns på Åland?
Den nioåriga grundskolan ger en allmän grundutbildning. I varje kommun erbjuds grundskoleundervisning. Skolorna omfattar vanligen årskurserna 1-6 eller 7-9. I Mariehamn och i skärgården omfattar skolorna årskurserna 1-9.
Gymnasieutbildningen erbjuds i form av allmänbildande utbildning eller som grundläggande yrkesutbildning inom områdena ekonomi, hotell och restaurang, teknik, sjöfart och vård. Studierna ger behörighet för universitets- och högskolestudier.
På Åland ges också utbildning på högskolenivå. Högskolan på Åland erbjuder utbildning som resulterar i yrkeshögskoleexamina inom:
- elektroteknik
- företagsekonomi
- hospitality management
- informationsteknik
- maskinteknik
- sjöfart
- vård
Öppna högskolan är den enhet vid Högskolan på Åland som ordnar olika slag av universitets- och högskolekurser, fortbildningar samt seminarier och öppna föreläsningar för allmänheten och särskilda målgrupper. Öppna högskolan ställer få eller inga krav på tidigare utbildning, men några kurser förutsätter vissa förkunskaper.
Hur får mina barn en dagisplats?
Hur får mina barn en dagisplats?
På Åland har varje barn rätt till barnomsorg när föräldern/vårdnadshavaren arbetar, studerar eller är arbetssökande och inskriven hos FPA.
Skicka in en ansökan om plats senast fyra månader före barnet behöver platsen. Du kan lämna in ansökan under hela året. Ansökningstiden är ungefär 2 veckor för de som har arbete och 4 månader för de som är arbetssökande. Kontakta din hemkommun för mer information.
I Mariehamn finns Rädda Barnens Öppna förskola. Föräldragruppen kompletterar kommunens barnomsorg genom att den huvudsakligen baseras på att föräldrarna ansvarar för sitt eget barn och hela tiden är närvarande. Barnen gagnas både i kontakten till andra barn och genom att föräldrarna kan utbyta erfarenheter och idéer och på så sätt utvecklas i föräldrarollen.
Vilken skola ska mina barn gå i?
Vilken skola ska mina barn gå i?
På Åland är det läroplikt för alla barn. Vanligen inleds skolgången då barnet fyller 7 år. Alla barn som har sitt stadigvarande boende på Åland måste delta i den grundläggande utbildningen. Grundskolan har nio årskurser. Läroplikten upphör när barnet har fullgjort hela lärokursen för den grundläggande utbildningen eller det har förflutit tio år sedan läroplikten började.
Den grundläggande utbildningen ordnas av kommunerna. Den finansieras med skattemedel och är därför kostnadsfri för familjerna. I de lägre årskurserna har barnen cirka 20 undervisningstimmar i veckan och antalet undervisningstimmar ökar i de högre årskurserna.
Grundskola
- Lågstadiet: klasserna 1-6 (ålder 7-12 år).
- Högstadiet: klasserna 7-9 (ålder 13-15 år).
Barnet måste vara registrerat hos magistraten för att börja skolan. Det behövs inget FPA-kort. Det är kommunerna som ansvarar för grundskoleverksamheten. Kontakta din hemkommun för mer information.
Efter grundskolan
Efter grundskolan finns det många möjligheter att få en grundläggande yrkesutbildning eller allmänbildande gymnasieutbildning. För mer information besök Ålands gymnasium.
Vid Ålands Folkhögskola ges unga och vuxna möjlighet till fria allmänbildande studier bl.a. inom områdena hantverk och skapande, musik, idrott och media.
Efter gymnasiet
Högskolan på Åland erbjuder utbildning inom teknik, ekonomi, turism, IT, sjöfart och sjukvård.
Var kan jag lära mig svenska?
Var kan jag lära mig svenska?
Du hittar information om kurser i svenska för inflyttade hos medborgarinstitutet (Medis). För att få studera svenska på heltid krävs att du är införsäkrad hos FPA.
Medis erbjuder även studier via internet för att lära sig svenska. Onlinekurser i svenska är på nivåerna A1, A2 och B1. Materialet har sin utgångspunkt i det åländska samhällets historia, kultur, seder och traditioner.
Du kan också fråga din hemkommun eller studievägledarna vid lokala läroanstalter.
Hur ansöker jag om studieplats till Högskolan på Åland?
Hur ansöker jag om studieplats till Högskolan på Åland?
1. Fyll i och skicka in ansökningsformuläret
Ansökan till utbildningsprogrammen görs alltid på våren från mitten av mars till mitten av april.
- Klicka på Ansök nu
- Välj program och klicka på Gå vidare
- Fyll i din e-postadress och klicka på Skicka bekräftelse
- Öppna din e-post och mailet från wilma@ha.ax. Klicka på länken i e-postmeddelandet
- Fyll i ansökningsformuläret och skicka in det
2. Skicka in bilagor
- en bestyrkt kopia av avgångsbetyg från gymnasiet
- eventuella arbetsintyg
- giltigt läkarintyg för däckstjänst på fartyg (gäller endast för sökande till sjökaptensprogrammet)
Kan jag söka till Högskolan på Åland med svenskt gymnasiebetyg?
Kan jag söka till Högskolan på Åland med svenskt gymnasiebetyg?
Ja, det går bra att söka in till Högskolan på Åland, både med svenskt betyg och också med betyg från andra länder. Om du söker in med ett betyg på annat språk än svenska ska betyget kompletteras med en översättning av betyget till svenska eller engelska. Om du inte har betyg i svenska på avgångsbetyget från gymnasiet krävs också godkänt språkintyg på mellannivå, B1-B2, i den allmänna språkexamen enligt den europeiska nivåskalan för språk, med färdighetsnivå minst 3 i alla (4) delprov.
Jag har en examen från mitt hemland. Hur får jag den godkänd på Åland?
Jag har en examen från mitt hemland. Hur får jag den godkänd på Åland?
Om din examen från ditt hemland inte räcker till i Finland för ett jobb inom din bransch kan du komplettera din utbildning med ytterligare studier. Detta gäller ofta för yrken inom vård och omsorg.
Om du har en utländsk högskoleutbildning och önskar ansöka om erkännande av dina yrkeskvalifikationer för att få rätt att utöva ett reglerat yrke. För att få utländska examina godkända ska du vända dig till Ålands landskapsregering, utbildningsavdelning.
Om din utländska utbildning motsvarar ett yrke inom hälso- och sjukvården behöver du få din utländska examen erkänd hos myndigheten Valvira i Finland. För att få din examen erkänd behöver du betala en avgift. För en EU-medborgare kan det ta upp till fyra månader att få svar från Valvira och för en icke EU-medborgare tar det längre tid.
Du kan även vända dig till Ålands Gymnasium för validering. När vi validerar jämför vi dina kunskaper och erfarenheter med den aktuella utbildningens läroplanskrav och fastställda bedömningsgrunder.
Kan mitt barn få stöd i skolan?
Kan mitt barn få stöd i skolan?
Grundskolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att inhämta kunskaper och utveckla färdigheter så att de kan må bra, ha en god självkänsla och vara delaktiga i samhället.
För att skolan ska lyckas med sin uppgift finns det en läroplan med riktlinjer som gäller alla åländska grundskolor. Läroplanen innehåller ett avsnitt som heter Stöd för lärande och skolgång. I avsnittet beskrivs hur skolorna ska arbeta för att alla elever ska få till- räckligt bra stöd.
Mera information hittar du i foldern Stöd i skolan– ett sätt att lyckas (på svenska).
Vad är ungdomshuset Boost?
Vad är ungdomshuset Boost?
Ungdomshuset Boost finns till för att stöda ungdomars väg till studier, arbete och sysselsättning. I Ungdomshuset Boost finns det plats för alla som jobbar med ungdomar. En del verksamheter har sin fasta plats i Boost, andra finns till hands en viss dag i veckan eller månaden och en del kommer in för nätverks- och samverkansmöten.
Vilken hjälp och stöd finns att få för äldre personer?
Vilken hjälp och stöd finns att få för äldre personer?
Enligt lag är det kommunerna som ansvarar för att tillhandahålla tjänster inom äldreomsorgen. Om du själv eller någon du står nära behöver få hjälpbehovet utrett eller få information om de olika tjänsterna ska du kontakta hemkommunen. Här kan du i korthet läsa om de olika tjänsterna.
Det finns även ett privat bolag som erbjuder sociala tjänster för alla åldrar.
Var hittar jag något att läsa på lätt svenska?
Var hittar jag något att läsa på lätt svenska?
På biblioteket finns en avdelning som har böcker på lätt svenska.
Tidningen 8sidor som ges ut i Sverige är skriven på lätt svenska och innehåller nyheter från runt om i världen.
Yle Nyheter på lätt svenska sänds på Yle Arenan samt i Yle Vega måndag-fredag kl. 11:30.
Ord och termer
Ord och termer
Barnbidrag = betalas för underhåll av barn under 17 år. Barnbidraget betalas i allmänhet till en förälder eller vårdnadshavare, men kan betalas också t.ex. till kommunen.
Statsgaranti för studielån = studieförmån genom vilken staten går i borgen för studielån som en studerande lyfter. Statsgaranti för studielån är en del av studiestödet. I regel beviljas statsgaranti för studielån en sådan studerande som får studiepenning eller vuxenutbildningsstöd.
Studiepenning = är en del av studiestödet. Beloppet av studiepenning påverkas av den studerandes ålder och civilstånd, utbildningsnivån samt boendet (självständigt boende respektive boende hos förälder). Förälderns inkomst kan antingen höja eller sänka studiepenningen.
Studiestöd = helhet som består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg och statsgaranti för studielån. Allmänna förutsättningar för beviljande av studiestöd är att den studerande har antagits till en läroanstalt [skola] samt att han eller hon bedriver studierna på heltid, har framgång i studierna och är i behov av ekonomiskt stöd.
Studiestödets bostadstillägg = studieförmån som kompenserar boendeutgifter för en studerande som har rätt till studiestöd och som studerar och bor i hyresbostad i landskapet Åland.
Utbildningsprövning = verksamhet för klarläggande av en persons möjligheter och förutsättningar att klara sig inom det utbildningsområde som han eller hon har valt.
Årsinkomstgräns för studerande = kalkylerad inkomstgräns för hur stora inkomster en studerande under ett kalenderår får ha utöver studiestödet
Årsinkomstgränsen för studerande beräknas utgående från antalet stödmånader som den stude- rande har använt under ett år. Om den studerandes inkomster inte överstiger årsinkomstgränsen och studiestöd inte har betalats ut till ett för stort belopp, återkräver FPA inte studiestödet vidårsinkomstkontrollen.
ARBETE & SOCIAL TRYGGHET
Var hittar man arbete på Åland?
Var hittar man arbete på Åland?
Om du är arbetslös eller söker nytt arbete ska du gå till Ams (Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet) för att anmäla dig som arbetssökande. När du anmäler dig som arbetssökande får du information om vilken service du har tillgång till. Du kan också få tips om aktuella utbildningar och kurser
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Adress: Nygatan 5, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 25501
Vad är företagshälsovård?
Vad är företagshälsovård?
Du som arbetstagare har rätt till lagstadgad företagshälsovård. Det är din arbetsgivare ordnar som ordnar företagshälsovården.
Företagshälsovårdens uppgift är att förebygga sjukdomar och olycksfall som hänför sig till ditt arbete samt tidigt upptäcka risker för arbetsoförmåga.
Fråga din arbetsgivare om vem som sköter din företagshälsovård.
Har du utbildning inom ett reglerat yrke?
Har du utbildning inom ett reglerat yrke?
Har du utbildning inom något av följande yrken kan du ansökan om ett europeiskt yrkeskort (EPC).
- Sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård
- Apotekare
- Sjukgymnast/fysioterapeut
- Fastighetsmäklare
- Bergsguide
Här laddar du ner manualen för hur du skaffar ett europeiskt yrkeskort (EPC):
Mer information om det europeiska yrkeskortet – hemsidan översätts till alla europeiska språk och du kan även ladda ner manualen via hemsidan.
Vad är magistraten?
Vad är magistraten?
Hos magistraten får du ett finskt personnummer. Det behöver du för att kunna identifiera dig hos banker, sjukhus och i olika register. Du bör personligen anmäla dig vid magistraten i Mariehamn för att bli registrerad. För att ditt barn ska kunna gå i skolan måste barnet vara varaktigt registrerat i befolkningsregistret.
Tag med dig:
- giltig id-handling (pass eller id-kort)
- giltiga dokument på dina/ barnets personuppgifter översatta till svenska eller engelska
- intyg om uppehållsrätt (för EU-medborgare)
- intyg om uppehållstillstånd (för icke EU-medborgare)
Ditt finska personnummer är för hela livet.
Ska du stanna på Åland längre än ett år måste du vara registrerad i befolkningsregistret.
För att bli permanent registrerad måste du ha antingen uppehållsrätt för EU-medborgare eller ett giltigt uppehållstillstånd för minst ett år (gäller icke EU-medborgare) och du bör även ha en giltig id-handling.
Stannar du på Åland några månader eller för t.ex. säsongsarbete behöver du endast ett finskt personnummer. Tag med dig:
- giltig id-handling (pass eller id-kort)
- arbetsavtal
Vem ska jag kontakta om jag blir felbehandlad på arbetet?
Vem ska jag kontakta om jag blir felbehandlad på arbetet?
Behöver du rådgivning i arbetsrelaterade frågor kan du vända dig till arbetarskyddets byrå. Arbetarskyddsingenjören på Åland utövar tillsyn på de åländska arbetsplatserna. Du kan vända dig dit i frågor om:
- arbetsavtal
- lönevillkor
- arbetsvillkor som arbets- och vilotider
- likabehandling i arbetslivet
- minimilöner på arbetsplatsen.
- övervakningen av den utländska arbetskraftens villkor
- säkerheten på arbetsplatsen
- utreder arbetsolycksfall och yrkessjukdomar.
Önskar du rådgivning i dessa frågor går det bra att vända sig till arbetarskyddets byrå. Rådgivning och tillsynsverksamhet är i huvudsak avgiftsfri.
Arbetarskyddsförvaltningen finns i Statens ämbetshus, Adress: Torggatan 16B i Mariehamn
Telefon: +358 29501 8000 (växel)
Vilka rättigheter har jag som arbetar?
Vilka rättigheter har jag som arbetar?
Som arbetstagare har du rätt:
- till lön och övriga minimivillkor enligt kollektivavtalet
- till skydd utgående från lagar och avtal
- att organisera sig
- till en sund och trygg arbetsmiljö.
En arbetstagare är skyldig att
- utföra arbetet omsorgsfullt
- följa de överenskomna arbetstiderna
- följa arbetsledningens anvisningar
- vägra att delta i verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren hålla affärs- och yrkeshemligheter
- ta hänsyn till arbetsgivarens intresse.
I Finland är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar i dygnet och 40 timmar i veckan. Det betyder fem dagars arbetsvecka. Arbetsgivare får be dig att arbeta över endast om du godkänner det. Du ska få högre lön för övertidsarbete.
Som arbetstagare tjänar du in semester enligt arbetade månader. En arbetad månad är en kalendermånad under vilken du arbetar minst fjorton dygn eller 35 arbetstimmar.
Din arbetsgivare behöver ha en olycksfallsförsäkring. Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnader och arbetsinkomst som orsakats av ett olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom.
Om du blir sjuk ska du omedelbart meddela arbetsgivaren att du inte kan vara på jobbet. Arbetsgivaren kan kräva att du lämnar in ett läkarintyg som visar att du inte kan vara på arbetet. Läkarintyg får du från hälsocentralen. Det finns olika regler för hur löneutbetalningen går till under längre sjukdomsperioder. För att veta vilka regler som gäller för dig, se i ditt kollektivavtal.
Vilken valuta används på Åland?
Vilken valuta används på Åland?
På Ålands används Euro (€). Det är vanligt att du betalar med bankkort när du handlar. Bankkort fås från din bank.
Vissa butiker kan ta emot svenska kronor (SEK).
Behöver jag ett skattekort?
Behöver jag ett skattekort?
När du ska arbeta eller få arbetslöshetsersättning behöver du ett skattekort. Det får du från skattebyrån i ämbetshuset. Ta med dig giltig ID handling (pass eller ID-kort) och papper på tidigare inkomst.
Skattebyrån finns vid Statens ämbetshus på Torggatan 16A i Mariehamn.
Ska du arbeta inom byggbranschen, oberoende av yrkesområde, behöver du ett skattenummer. Skattenummer finns på ditt skattekort.
Har du ett källskattekort, som du får vid tillfälligt arbete under sex månader, behöver du personligen gå till skattebyrån för att få ett skattenummer eftersom källskattekort saknar skattenummer.
Skattenumret ska stå på den identitetsbricka du får från arbetsgivaren. Identitetsbrickor ska bäras av alla som jobbar på en byggarbetsplats.
Vad är social trygghet?
Vad är social trygghet?
Social trygghet betyder att du är införsäkrad hos FPA (Folkpensionsanstalten). För att kunna ansöka om att bli införsäkrad krävs att du har fått ditt finländska personsignum.
Om du har nätbankskoder till en åländsk/finländsk bank kan du istället välja att fylla i blanketten med hjälp av FPAs e-tjänst.
Om du uppfyller villkoren för att omfattas av den finländska socialförsäkringen blir du på basis av din ansökan registrerad som försäkrad i Finland och får ett FPA-kort. FPA-kortet behöver du om du har ärende till hälso- och sjukvården och apoteken.
För detaljerad information kan du kontakta:
- FPA:s servicenummer för flyttfrågor tfn. +358 (0)20 634 0300
- FPA Ålands e-post: mariehamn@fpa.fi
Jag tänker byta arbete. Hur gör jag?
Jag tänker byta arbete. Hur gör jag?
Om du tänker byta arbetsplats ska du i god tid meddela din nuvarande arbetsplats.
Du ska tänka på att:
- Din gamla arbetsgivare betalar ut din slutlön. Slutlönen består av alla betalningar och ersättningar som du ska får. Sådana är bland annat din egentliga lön med kvälls- och andra tillägg, övertidsersättningar, förkortningsledningsledigheter, semesterersättningar och dagpenningar. Slutlönen ska betalas in på ditt bankkonto den dag då anställningsförhållandet avslutas.
- Du har rätt att få ett arbetsintyg av arbetsgivaren. Du kan också be arbetsgivaren bedöma dina kunskaper och ditt beteende i intyget. Arbetsintyget är viktigt när du söker en ny arbetsplats.
Arbetsgivaren får säga upp ett anställningsförhållande endast av betydelseulla orsaker. Blir du arbetslös ska du anmäla dig som arbetssökande till Ams.
Vad ska jag tänka på när jag arbetar?
Vad ska jag tänka på när jag arbetar?
Tider
På Åland är det viktigt att du kommer i tid. Klockan 8.00 betyder prick klockan 8.00, inte klockan 8.10. Det anses vara oartigt att komma för sent eftersom de andra då tvingas vänta på den som är försenad. Om du vet att du kommer att bli sen till arbetet ska du tala om det för din chef.
Kommunikation
I den åländska arbetskulturen tilltalar man varandra på ett mycket informellt sätt. På de flesta arbetsplatserna duar alla varandra, oberoende av sin ställning.
Om du till exempel inte har tillräckligt med tid för att göra en arbetsuppgift, är det bra att säga det uppriktigt till chefen. På möten och vid diskussioner är det vanligt att man går rakt på sak genast efter att man hälsat på varandra.
Religion
Många ålänningar är kristna men inte speciellt religiösa. I arbetslivet syns religionens inflytande i de många lediga dagarna som anställda får. Under de kristna helgerna, såsom på jul och påsk, har man lagstadgade lediga dagar.
Var öppnar jag ett bankkonto?
Var öppnar jag ett bankkonto?
Det är bra att ha ett bankkonto eftersom lön, barnbidrag, alla förmåner och andra stöd betalas in på kontot. För att öppna ett bankkonto måste du ha ett id-kort eller pass. Bankerna hjälper dig med att öppna bankkonton och andra banktjänster. Vill du kunna använda ditt bankkonto på internet så behöver du ha ett finskt personnummer. Personnumret får du hos magistraten. På Åland finns tre olika banker:
Vad är barnbidrag?
Vad är barnbidrag?
I Finland och på Åland får barnfamiljer ekonomiskt stöd i form av barnbidrag. Om du omfattas av socialskyddet i Finland kan du få stöd från FPA för att försörja din familj.
Barnbidrag betalas för varje barn. Barnbidragets storlek beror på hur många barn familjen har. Barnbidraget betalas tills barnet fyller 17 år. Barnbidraget betalas till en av föräldrarna.
Du kan få föräldrapenning om du omfattats av socialskyddet. Föräldrapenningen kan bara ges åt ena föräldern åt gången. Båda föräldrarna kan få föräldrapenning. Med hjälp av föräldrapenningen kan en förälder åt gången vara hemma med barnet.
Vilka fackföreningar finns på Åland?
Vilka fackföreningar finns på Åland?
I Finland är det vanligt att arbetare är med i ett fackförbund. Fackförbunden bevakar dina rättigheter som arbetstagare och om du blir arbetslös betalar förbundet ut en dagpenning till dig, ofta är beloppet större än den vanliga arbetslöshetsförsäkringen. Facken ger ofta goda råd och juridisk hjälp för dig som är arbetstagare. Varje arbetsbransch har sitt eget fackförbund.
Några fackföreningar på Åland:
Finns det skyddshem på Åland?
Finns det skyddshem på Åland?
Tallbacken är ett barn- och ungdomshem samt ett mödra- och skyddshem. Här erbjuds boende för barn och unga som av olika anledningar inte kan bo hemma, för mammor som behöver hjälp i föräldrarollen och för dem som är utsatta för hot eller misshandel.
Om du är utsatt för hot, fysisk eller psykisk misshandel av en närstående kan du vända dig till Tallbacken alla tider på dygnet. Du är välkommen att komma tillsammans med ditt barn.
Tallbacken
Telefon: +358 18 532842 eller +358 457 378 0018
Jag är ensamstående med barn. Måste den andra föräldern betala för underhåll?
Jag är ensamstående med barn. Måste den andra föräldern betala för underhåll?
Som föräldrar har ni båda ansvar för försörjningen av ert barn. Den förälder som barnet inte bor hos kan bidra till försörjningen genom att betala ett underhållsbidrag.
Ta kontakt med socialkontoret i din hemkommun. De ger dig mer information om hur du ska gå tillväga.
Underhållsbidrag är det belopp som ni som föräldrar avtalar om och som baserar sig på era inkomster och utgifter. Ni kan få råd och riktlinjer av barnatillsyningsmannen, som också fastställer avtalet om underhållsbidrag. Vid tvister kan även tingsrätten avgöra underhållsärenden. Underhållsbidraget indexjusteras varje år.
Underhållstöd utbetalas av Folkpensionsanstalten (FPA)
Underhållsstöd beviljas om:
- den underhållsskyldige inte kan betala underhållsbidraget
- faderskapet inte har fastställts
- underhållsbidrag har fastställts, men till ett lägre belopp.
- barnet har adopterats av en ensamstående person.
- barnet har fötts utom äktenskapet och faderskapet har inte fastställts och barnet har inte två underhållsskyldiga föräldrar.
- barnet har fötts inom moderns och hennes kvinnliga partners äktenskap, men faderskapet för barnet har inte fastställts och mammans partner har inte adopterat barnet.
- faderskapet för barnet har fastställts, men underhållsbidraget har inte kunnat fastställas samtidigt.
Ansökan om underhållsstöd lämnar du in till Folkpensionsanstalten. Till ansökan bifogar du avtal om underhåll, eller domstolsbeslut i original, och utredning över underhållsbidragsskulden. Underhållsstödet kan även beviljas och betalas till ett barn som fyllt 15 år.
Exempel
Barnets ena förälder har ålagts att betala 50 € per månad i underhållsbidrag till sitt barn. Bidraget är lägre än underhållsstödet på grund av den underhållsskyldiga förälderns dåliga ekonomiska situation. FPA betalar då skillnaden mellan underhållsbidraget och underhållsstödet. Om den underhållsskyldiga föräldern inte alls betalar underhållsbidrag, betalar FPA fullt underhållsstöd och driver in av kostnaden av den underhållsskyldiga föräldern.
Vad är barnskyddet?
Vad är barnskyddet?
De åländska kommunernas socialvård (barnskyddet) har ansvaret för att utreda och hjälpa enskilda barn i en utsatt situation. Du kan alltid vända dig till kommunen i frågor om barnskyddet.
Här hittar du mer information om barnskyddet i Finland som särskilt riktar sig till nyinflyttade. På webbplatsen finns information om vad barnskydd är och hur det fungerar.
Vad kan jag göra om min partner kommer föra mitt barn utomlands?
Vad kan jag göra om min partner kommer föra mitt barn utomlands?
Känn igen risksituationer
Du märker i din makes prat och beteende tecken på att allt inte är i sin ordning. Dessa tecken kan visa sig i samband med gräl, diskussioner om uppfostran eller tvister om barnets vårdnad och umgänge. Den andra föräldern kanske uttrycker en önskan om att återvända till sitt hemland tillsammans med barnet eller hotar med att föra bort barnet.
Risken för ett bortförande ökar särskilt i samband med tvister om vårdnaden. Er skilsmässa och ditt nya förhållande kan öka risken. Din före detta partner känner sig kanske kränkt och är rädd för att din nya partner skall ersätta honom eller henne.
Pass och visum
Meddela beskickningen i den andra förälderns hemland att du inte gett ditt samtycke till visum eller pass för ditt barn. Beskickningen i den andra förälderns hemland ger dig information om dubbelt medborgarskap och beviljande av pass. Du kan vända dig till polisen med frågor i anslutning till beviljande av finskt pass till barnet och indragning av barnets finska pass.
Säkringsåtgärder
Utred vilka möjligheter det finns till säkringsåtgärder, till exempel brådskande omhändertagande av barnet.
Övervakade besök
Du kan vända dig till barnskyddsmyndigheterna och skyddshemmen i din hemkommun för att få råd och anvisningar.
Informera daghemmet och skolan
Meddela daghemmet och skolan att barnet inte får överlåtas till den andra föräldern eller någon annan person utan ditt samtycke.
Informera polisen och barnskyddsmyndigheterna
Meddela polisen och social- och barnskyddsmyndigheterna att det finns en risk för att barnet förs bort.
Om barnet förts till ett annat land
Bortföranden av barn handhas av olika myndigheter beroende på till vilken stat barnet förts.
Konventionsstater
- Kontakta i första hand justitieministeriet om barnet förts till en stat som anslutit sig till den s.k. Haagkonventionen. Nästan alla stater i Europa bland annat Ryssland samt Förenta staterna och Kanada har anslutit sig till Haagkonventionen om bortföranden av barn.
- Justitieministeriet ger närmare anvisningar om hur ansökan om återlämnande av barn skall göras.
Adress:
Justitieministeriet
Internationella enheten
PB 25, 00023 STATSRÅDET
tfn 02951 6001, fax (09) 1606 7524
e-postadress: central.authority@om.fi
Icke-konventionsstater
- Om barnet förts till en icke-konventionsstat, kontakta då i första hand utrikesministeriet.
- Utrikesministeriet bistår med att utreda bortförandet.
Adress:
Utrikesministeriet
Enheten för konsulära ärenden
PB 176, 00161 HELSINGFORS
tfn (09) 160 05, fax (09) 1605 5755
e-postadress: KPA-10@formin.fi
Mer information (finns på språken svenska, finska, engelska, franska och ryska)
Ord och termer
Ord och termer
Arbetsförmåga = God arbetsförmåga främjas av att arbetstagarens fysiska och psykiska förutsättningar, t.ex. hälsotillståndet, och hans eller hennes förväntningar på arbetet är i balans med de krav som arbetet ställer och de möjligheter som det erbjuder.
Arbetsprövning = verksamhet för klarläggande av en persons möjligheter och förutsättningar att klara sig i ett visst arbete.
Avgift = Pengar du betalar, till exempel medlemsavgift.
Bidrag = Pengar som till exempel staten betalar till någon.
Budget = Lista över alla inkomster och utgifter.
Faderskapspenning = föräldradagpenning som betalas till fadern. Rätt till faderskapspenning har en far eller moderns partner som deltar i vården av ett barn, är frånvarande från arbetet och gift eller samboende med barnets mor.Faderskapspenningen betalas för sammanlagt högst 54 vardagar så att den betalas för sammanlagt högst 18 vardagar under moderskaps- och föräldrapenningsperioden.
Fasta kostnader = Kostnader som är samma varje månad.
FPA-kort = av FPA utfärdat, med personuppgifter försett kort vars innehavare, en försäkrad, har rätt till sjukvårdsersättning,
Förmån = Förmåner är t.ex. föräldradagpenning, sjukdagpenning, företagshälsovård, andra sjukförsäkringsersättningar, rehabiliteringspenning, handikappförmåner, studiestöd, pensioner, arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning. För sociala förmåner används ibland också termen socialförsäkringsförmåner.
Föräldradagpenning = dagpenning som betalas med anledning av graviditet, förlossning eller vård av barn som fötts inom familjen eller adopterats.
Föräldrapenning = betalas enligt överenskommelse till modern eller fadern eller till någonderas arbetsgivare, men i regel inte till båda för en och samma tid. Den betalas för 158 vardagar, när ett barn har fötts.
Hembesök = besök som en yrkesutbildad person gör i klientens hem, boende av annat slag eller vardagsmiljö.
Inkomst = Pengar du får för till exempel arbete.
Moderskapspenning = föräldradagpenning som betalas till modern. Moderskapspenning betalas för 105 vardagar.
Mynt = Pengar av metall.
Pension = förmån som är avsedd att trygga försörjningen för personer som har lämnat arbetslivet helt eller delvis eller är förhindrade att delta i det, eller för deras familjer.
Plånbok = Fodral att ha pengar i.
Rörliga kostnader = Kostnader som ändras varje månad.
Sedlar = Pengar av papper.
Självrisk = utgifts- eller kostnadsandel som en person själv svarar för.
Självrisktid / karenstid = I samband med sjukdagpenning, rehabiliteringspenning och arbetslöshetsförmåner tillämpas en självrisktid. Självrisktiden för sjukdagpenningen är den dag då arbetsoförmågan inträdde och nio vardagar näst efter den.
Skatt = Pengar du betalar av din inkomst till stat och kommun.
Social trygghet = Med hjälp av social trygghet garanteras en skälig försörjning vid arbetslöshet, sjukdom och arbetsoförmåga, under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. Samhället ska tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälso- och sjukvårdstjänster.
Totalt = Summan av allt det du räknar ihop.
Utgift = Allt du betalar för.
Utkomstskydd = element i den sociala tryggheten som syftar till att garantera en tillräcklig försörjning
Utkomststöd = förmån som beviljas i sista hand och som tryggar stödtagarens och hans eller hennes familjs försörjning när det har ansetts att inkomsterna och tillgångarna inte räcker till för den nödvändiga försörjningen.
BO PÅ ÅLAND
Var kan jag hyra en lägenhet?
Var kan jag hyra en lägenhet?
För att hyra bostad vänder du dig till din hemkommun. För att ställa dig i bostadskö i Mariehamn kontakta fastighetsbolaget Marstad.
Ställ dig i bostadskö så fort som möjligt eftersom det kan ta lång tid att få en hyresbostad.
Fler kontakter och information om boende, hyresvärdar och mäklare hittar du bl.a. här:
- www.alandliving.ax
- www.torget.ax (Tidningen Nya Åland)
- www.marknaden.ax (Tidningen Åland)
Du kan också fråga din arbetsgivare om de kan hjälpa dig med att hitta bostad.
Kan jag köpa en bostad på Åland?
Kan jag köpa en bostad på Åland?
Vill du köpa bostad (lägenhet eller bostadshus) finns möjligheter även om du inte har åländsk hembygdsrätt.
Många kommuner har planerade bostadsområden, där du kan, med jordförvärvstillstånd, äga din bostad även utan åländsk hembygdsrätt som är ett lokalt medborgarskap.
Vill du köpa en större fastighet så krävs i princip hembygdsrätt. Om du som inflyttad har bott på Åland oavbrutet i minst fem år och är finsk medborgare har du möjlighet att ansöka om åländsk hembygdsrätt.
Vad är allemansrätt?
Vad är allemansrätt?
I Norden har vi rätt att röra oss fritt i skog, mark och över vatten. Du får inte röra dig i odlingar och på någons gård. Rätten att röra sig fritt kallas allemansrätt.
På Åland råder allemansrätt vilket ger stora möjligheter att vistas i naturen, men ta reda på vilka regler som gäller innan du beger dig ut i naturen. Jakt och fiske är populärt, men kan kräva olika former av tillstånd.
Grundregeln för allemansrätten är att du inte får störa och förstöra naturen.
- Det betyder att du har ett personligt ansvar för det du gör när du rör dig i naturen.
- För husbehov får du plocka vilda blommor, svamp och bär. Men inte växter som enligt lag är fridlysta, till exempel orkidéer.
- Du ska visa hänsyn till naturen och till markägaren vars mark du rör dig på och du ska använda ditt goda omdöme.
Vad är hembygdsrätt?
Vad är hembygdsrätt?
Åländsk hembygdsrätt utgör en förutsättning för:
- rösträtt och valbarhet i lagtingsval
- rätt att äga och besitta fast egendom i landskapet
- rätt att i landskapet bedriva näring.
Reglerna om att äga och besitta fast egendom har tillkommit i syfte att bevara jorden i den åländska befolkningens ägo. Hembygdsrätten utgör alltså inget hinder för inflyttning till landskapet. Även personer utan hembygdsrätt kan köpa lägenhet eller bygga bostad på planerad mark. Landskapsregeringen kan bevilja undantag från kravet på hembygdsrätt för att äga fast egendom och idka näring.
Hembygdsrätten erhålls vid födseln om någondera föräldern har hembygdsrätt. Inflyttade som har bott på Åland i fem år och som har tillfredsställande kunskaper i svenska får på ansökan åländsk hembygdsrätt. Endast finska medborgare kan förvärva hembygdsrätt.
Den som varit bosatt utanför Åland längre tid än fem år förlorar hembygdsrätten. Den som har hembygdsrätt och flyttat till Åland före 12 års ålder är befriad från värnplikt.
På landskapsregeringens webbplats hittar du mer information om hembygdsrätten. Där får du också information om hur du ansöker om åländsk hembygdsrätt.
Vad har jag för rättigheter och skyldigheter som bor i en lägenhet?
Vad har jag för rättigheter och skyldigheter som bor i en lägenhet?
Du har rätt
- Att leva ett normalt liv i ditt hem. Bostadsbolaget kan inte utfärda sådana ordningsregler som står i strid med lagen eller begränsar ett normalt liv i alltför stor omfattning.
- Till hemfrid. Dina grannar får inte störa din hemfrid till exempel genom att föra oljud mitt i natten. Om en granne ofta bryter mot ordningsreglerna på ett allvarligt sätt, ska du först ta upp saken med grannen. Om detta inte hjälper, kan du kontakta disponenten eller hyresvärden. Hemfrid innebär också att du i regel själv får bestämma vem som har tillträde till ditt hem.
- Hyresvärden får endast komma in i bostaden i vissa undantagsfall, till exempel för att övervaka reparationer eller visa bostaden för köpare. Även då måste hen försöka i förväg komma överens om detta med dig.
- Att få ett skriftligt meddelande i förväg om hyran höjs. I meddelandet ska det stå hur mycket och när hyran kommer att höjas och vad som är grunden till höjningen.
- Till en uppsägningstid enligt lag.
- Att häva hyresavtalet omedelbart om det är skadligt för hälsan att bo i bostaden.
- Att hyra ut en del av bostaden till en annan person, om detta inte medför olägenhet för hyresvärden.
- Att få ett förhandsmeddelande om reparationer. Små reparationer ska meddelas 14 dagar i förväg och stora reparationer sex månader i förväg. Brådskande reparationer kan dock göras utan ett meddelande. Om det är svårt eller omöjligt att bo i bostaden under reparationerna, har du rätt att säga upp hyresavtalet eller får nedsatt hyra. Detta måste du emellertid alltid komma överens om med hyresvärden.
Du är skyldig
- Att betala hyran i tid. Hyresbeloppet anges i hyresavtalet. Hyresvärden kan höja hyran i enlighet med vad som anges i hyresavtalet.
- Att se till att hyresbostaden hålls i ett gott skick.
- Att följa villkoren i hyresavtalet. Om det till exempel anges i hyresavtalet att det är förbjudet att röka i bostaden, kan du inte röka i ditt hem. Om hyresavtalet kräver att du har en hemförsäkring, måste du teckna en sådan. Det är bra att teckna en hemförsäkring även om detta inte krävs i hyresavtalet.
- Att fråga om tillstånd hos hyresvärden om du vill göra ändringar i bostaden, till exempel måla en vägg. Utan tillstånd får du inte göra några ändringar, även om du skulle bekosta renoveringen själv. Begär tillståndet skriftligt.
- Att ersätta hyresvärden för skador som du åsamkar bostaden.
- Att meddela hyresvärden om du upptäcker sådana fel i bostaden som hyresvärden ansvarar för. Hyresvärden ansvarar till exempel för bostadens fasta inredning och ytmaterial.
- Att meddela eventuella fel till fastighetsskötseln, till exempel en läckande kran.
- Att följa ordningsreglerna. I ordningsreglerna anges vanligtvis till exempel tiderna för när det ska vara tyst i huset. Ofta innehåller de även anvisningar om användningen av gemensamma utrymmen i huset. I ett höghus hittar du ordningsreglerna vanligtvis i trapphuset nära entrédörren.
- Att se till att även dina gäster följer ordningsreglerna.
- Att enbart använda bostaden för det avsedda ändamålet. Om bostaden är avsedd att användas för boende, kan du inte bo på ett annat ställe och använda bostaden som lokal.
Hur undviker jag vattenskador i min bostad?
Hur undviker jag vattenskador i min bostad?
Vattenskador
- Lämna inte tvättmaskinen eller diskmaskinen på när du går hemifrån.
- Kontrollera regelbundet att vattenledningarna i ditt hem inte läcker och att det inte rinner ut vatten från hushållsapparaterna på golvet.
- Stäng alltid kranen till tvätt- och diskmaskinen när du inte använder dem.
- Det ska finnas ett läckageskydd av plast under kylskåpet, frysen och diskmaskinen. Skyddet läggs på plats samtidigt som apparaten installeras.
- Du får inte installera en diskmaskin själv, utan arbetet måste utföras av en fackman.
- Om ett vattenläckage uppstår i ditt hem, försök stänga vattenledningens avstängningsventil. Om du bor i höghus eller radhus, anmäl läckaget genast till journumret för husets servicebolag. Om du bor i villa, kontakta en jourhavande rörfirma.
Vad ska jag tänka på när det gäller brandsäkerhet?
Vad ska jag tänka på när det gäller brandsäkerhet?
Brandsäkerhet
- En brandvarnare kan rädda ditt liv. Om en brand uppstår i din bostad avger brandvarnaren ett högljutt larm och du hinner ut i tid. Se till att det finns tillräckligt många brandvarnare i ditt hem. Brandvarnare säljs i varuhus och järnaffärer.
- En brandvarnare räcker till 60 kvadratmeter. Om ditt hem är till exempel 65 kvadratmeter stort behöver du två brandvarnare. Om ditt hem har fler än en våning måste du räkna ytan separat för varje våning. Det bör finnas en brandvarnare på varje våning.
- Kontrollera regelbundet att brandvarnaren fungerar. Byt batterier vid behov, gärna en gång per år.
- Du ansvarar för brandvarnaren även om du bor i en hyresbostad.
- Det finns ofta en bastu i finländska hem. Även om du inte använder bastun får du aldrig placera något på bastuugnen, eftersom detta kan orsaka en brand. Torka till exempel inte tvätten ovanför eller i närheten av bastuugnen. Stäng alltid av en elektrisk bastuugn efter användning.
- När du går hemifrån, kom ihåg att kontrollera att spisen och ugnen och till exempel strykjärnet är avstängda.
- Det är bra att ha en brandsläckare hemma. I vissa höghus finns det också en brandsläckare i trappuppgången. Ta reda på var den närmaste brandsläckaren finns.
- Se till att du har en släckningsfilt hemma. Det är bra att förvara filten till exempel i närheten av spisen.
- Lämna inte mat på en het spis utan uppsikt. Var särskilt försiktig om du lagar mat på natten. Laga inte mat om du är berusad.
- Förvara inte föremål på spisen. Barn, husdjur eller du själv kan av misstag vrida på spisen. Då kan sakerna som ligger på spisen fatta eld.
- Om fett börjar brinna när du lagar mat, kväv elden med till exempel ett kastrullock eller med en släckningsfilt. Använd inte vatten.
- Kom ihåg att stänga av elapparater efter användning. Strykjärnet ska också kopplas loss från vägguttaget.
- Använd inte elapparater som är i dåligt skick eller vars sladd är trasig. Om en elapparat börjar brinna, använd inte vatten. Kväv elden med till exempel en brandsläckare.
- Om du har elektriska värmeelement eller värmeaggregat hemma, lägg inte tyger, kläder eller något annat på dem.
- Lämna utrymme runt TV:n, mikrovågsugnen, kylskåpet och frysen. Täck inte över dem. Det är bra att en gång per år städa bort damm från frysens och kylskåpets bakgaller till exempel med dammsugaren, om möjligt.
- Rök inte inomhus.
- Lämna inte brinnande ljus utan uppsikt. Tänd inte ljus i närheten av till exempel gardinerna, ens om du själv är i rummet.
- Om en brand uppstår, ring nödnumret 112.
Hur sorteras avfall och sopor?
Hur sorteras avfall och sopor?
Vanligtvis ska du sortera avfallet hemma innan du gör dig av med det. Då avfallet sorteras rätt kan materialet använda för att tillverka nya produkter.
Sortera avfallet enligt material.
Lägg inte skräp, mat eller kemikaler i avloppet (WC:n). För alltid farligt avfall till insamlingsställe.
Gamla mediciner och mediciner som inte ska användas mer är problemavfall. Apoteken tar emot medicinavfall.
Anvisningarna för sorteringen skiljer sig något från varandra i olika delar av Åland. Anvisningarna finns vanligtvis vid sopbehållarna vid ditt eget hus. Kontakta din hemkommun eller hyresvärd om du veta hur du ska sortera ditt avfall och sopor.
Kasta inte avfallet ut genom fönstret, i skogen eller på gatan.
Ord och termer
Ord och termer
Aktielägenhet = lägenhet i bostadsaktiebolag.
Anvisningar = förklarande upplysningom lämpligt tillvägagångssätt. Instruktion.
Bostadshus = byggnad som huvudsakligen innehåller en eller flera bostäder.
Disponent = Person som är ansvarig för huset.
Fackman = person med en specialists kompetens på ett visst område.
Hemförsäkring = försäkring av bostad, hemmet och lös egendom.
Hyra = avtala om att för kortare eller längre tid förfoga över och utnyttja något mot betalning.
Hyresgaranti = är en garanti som du betalar till hyresvärden. Avgiften garanterar att bostaden hålls i gott skick. Den garanterar även att du betalar hyran. Garantihyran får du tillbaka när du slutar hyra bostaden. Hyresgarantin är vanligtvis en eller två månaders hyra. Du får tillbaka hyresgarantin när du byter bostad.
Hyreshus = större hus som innehåller lägenheter som hyrs ut.
Hyreskontrakt = avtal mellan hyresvärd och hyresgästangående hyra.
Hyresvärd = person (eller företag) som hyr ut bostadslägenhet eller annan lokal.
Mäklare = person (yrke) som förmedlar större affärer och bostäder.
Radhus = Flera hus sammanbyggt i en lång rad.
Uppsägningstid = tid från det att uppsägning utfärdats tills den träder i kraft.
Villkor = i förväg uppställd förutsättning för ett riktigt genomförande av något.
Värnplikt = medborgerlig skyldighet att utbilda sig för att delta i sitt lands militära försvar. På Åland är kvinnor och män befriade från värnplikt. Militärutbildning.
FÖRENINGAR OCH FRITID
Vad är en förening?
Vad är en förening?
Enligt lagen har alla rätt att verka i föreningar. Föreningsfriheten gäller också inflyttade. En förening kan till exempel vara ett idrottssällskap, en kulturförening, en vänskapsförening eller en religiös förening.
En förening kan hjälpa till att bevara och utveckla den egna kulturen i det nya samhället och samarbeta med myndigheter och andra organisationer.
Vad kan man göra på fritiden?
Vad kan man göra på fritiden?
Det finns många föreningar på Åland. Ett tips till dig som är inflyttad är att gå med i en förening, det innebär att du träffar andra som delar samma intressen och du skapar kontakter och får nya vänner. Det finns föreningar för idrott, kultur och samhällsengagemang.
Ålänningar tycker om att vara i naturen och på sjön. Det är vanligt att de åker båt och plockar bär och svamp i skogen. Om du plockar bär eller svamp ska du kontrollera att de inte är giftiga.
Vad ska jag tänka på när jag är på sjön?
Vad ska jag tänka på när jag är på sjön?
Följande 10 sjövettsregler är framtagna för att öka din säkerhet och trivsel ute på sjön
- Se till att båten är sjöduglig och att god ordning råder ombord
- Ha alltid nödvändig säkerhetsutrustning med ombord. Kom ihåg flytväst åt alla ombord och de ska vara på
- Ge dig inte ut på större vatten än båten är lämpad för
- Tala alltid om ditt färdmål och studera noga färdvägen. Om du ändrar färdmål, meddela hem
- Det är din plikt att känna till de regler som gäller på sjön. Alkohol och båtliv hör inte ihop
- Överlasta inte båten, och sitt i båten
- Håll alltid god utkik. Var försiktig med farten
- Lyssna på väderleksutsikterna. Är de dåliga, stanna hemma. Är du redan till sjöss, sök lä eller närmaste hamn
- Om båten kantrar men flyter, stanna kvar vid den. Du är säkrare där än om du simmar mot land
- Skräpa inte ner, varken på land eller i sjön. Tag med skräpet hem eller lämna det i en sopkorg
Detta är också bra att veta:
• Rätt kläder är viktigt. Temperaturen kan skilja åtskilliga grader mellan landbacken och sjön, särskilt på våren och försommaren.
• Använd solkräm. Solen reflekteras i vattnet på samma sätt som i snö och det är lätt att bränna sig. Tänk på att barnens hud är känsligare än vuxnas.
• Händer det något på vägen bör du ta dig in till land eller slänga i ankaret och be om hjälp från någon förbipasserande alternativt ringa 112 efter hjälp.
Vilka museer finns det på Åland?
Vilka museer finns det på Åland?
Åland har en mängd museer inom olika områden. Här finns en lista över dem.
Du kan även bekanta dig med några av de åländska museerna digitalt via museum.ax.
Var finns Ålands kulturhus?
Var finns Ålands kulturhus?
Alandica Kultur och Kongress är ett hus för konferenser, möten, kongresser, events och evenemang på Åland.
Alandica har scenerna i Stora salen och i auditoriet som används till allt från poesikvällar till operaföreställningar. Här ges konserter, stand up, dansshower, balett- och teaterföreställningar.
Ord och termer
Ord och termer
Ideell = som verkar utan vinstintresse och för ett gott syfte.
Konsert = längre tillställning varvid ett antal musikstycken framförs.
Medlemsavgift = avgift som betalas en gång per år för att vara med i en förening.
Terminsavgift = avgift som betalas terminsvis för deltagande i aktivitet. Avgiften betalas ofta en gång per halvår.
Utställning = visning av föremål eller konst.
Vernissage = första visningen av en konstutställning.
DEMOKRATI OCH POLITIK
Vilka rättigheter har jag?
Vilka rättigheter har jag?
Alla som är bosatta i Finland har rättigheter och skyldigheter enligt lag. Utlänningar som är bosatta i Finland har nästan samma rättigheter och skyldigheter som finska medborgare. Följande rättigheter och skyldigheter gäller även utlänningar bosatta i Finland.
Rättigheter
- Alla har rätt att bli jämlikt bemötta. Ingen får behandlas annorlunda till exempel på grund av kön, ålder, religion eller handikapp.
- Var och en får fritt yttra sina åsikter i tal och skrift.
- Människor får ordna sammankomster och demonstrationer samt delta i dem. En demonstration ska anmälas till polisen på förhand.
- Ingen får dömas till döden eller torteras.
- Alla kan själv välja var de vill bo och fritt röra sig i Finland.
- Alla har rätt till integritetsskydd. Ett brev som tillhör en annan person får inte läsas och en annan persons telefonsamtal får inte avlyssnas.
- Var och en får själv välja sin religion. Om du inte vill, måste du inte välja någon religion alls.
- Utlänningar som bor stadigvarande i Finland och som har fyllt 18 år har rätt att rösta i kommunalval.
- Utlänningar som har rösträtt i kommunalval har även rätt att ställa upp som kandidat i kommunalval.
- EU-medborgare som har sin hemkommun i Finland kan rösta i val till Europaparlamentet i Finland om de har anmält sig till rösträttsregistret.
- EU-medborgare som är i det finska rösträttsregistret kan också ställa upp som kandidat i Finlands Europaparlamentsval.
Skyldigheter
- Alla som bor eller vistas i Finland måste följa Finlands lag.
- Barn i åldern 7–17 år har läroplikt, det vill säga skyldighet att avlägga grundskolans lärokurs.
- Ofta måste de som arbetar i Finland betala skatt på sin lön till Finland.
- Alla har skyldighet att vittna inför domstol om de blir kallade.
- Föräldrar är skyldiga att ta hand om sina barn.
- Alla har skyldighet att hjälpa vid en olycka.
Enligt Finlands och Ålands lag har män och kvinnor samma rättigheter. Även gifta kvinnor har samma rättigheter som män.
På Åland är det vanligt att också kvinnor arbetar, trots att de har barn. Ansvaret för skötseln av barnen och hemmet hör till både kvinnan och mannen. En kvinna behöver inte sin makes eller sina föräldrars tillåtelse för att arbeta eller studera.
Kvinnor och män kan själva besluta om vem de gifter sig med. Att tvinga någon till äktenskap är ett brott i Finland. Exempelvis föräldrarna har inte rätt att tvinga eller utöva påtryckning på sitt barn att gifta sig. Både kvinnan och mannen har rätt att söka skilsmässa. Du kan också söka skilsmässa utan makens eller makans samtycke. Våld i familjen och parförhållandet, till exempel slag och sexuellt våld är alltid ett brott.
Barn har rätt till särskilt skydd och särskild omsorg på Åland och i Finland. Barn har rätt att uttrycka sina egna åsikter. Barnens åsikt måste tas i beaktande när man fattar beslut om sådant som rör dem.
Vem får rösta?
Vem får rösta?
Du har rätt att rösta
- i lagtingsvalet om du senast på valdagen fyller 18 år och har åländsk hembygdsrätt
- i kommunalvalet om du senast på valdagen fyller 18 år och har haft hemort i en åländsk kommun under ett helt år före valdagen.
Alla personer som har rösträtt och vars adress är känd kommer att få röstkort med posten före valet. På röstkortet ser du i vilken vallokal du skall rösta på valdagen och när du kan förtidsrösta.
Du måste kunna identifiera dig när du ska rösta. Det är bra att ha med sig röstkortet, vare sig du förtidsröstar eller röstar i vallokal. Du får rösta utan röstkort.
Nästa valår är år 2019. Då hålls valen den 20 oktober.
Mer information om de åländska valen hittar du på www.val.ax.
Kan jag ge min röst till någon annan?
Kan jag ge min röst till någon annan?
De åländska valen är direkta. Med det menas att du röstar direkt på den kandidat som du vill att ska bli vald. Du måste också alltid rösta personligen, du får inte överlåta din röst åt någon annan.
De åländska valen är hemliga. Det betyder att ingen annan ska få veta hur just du har röstat. Det är en viktig demokratisk rättighet. Därför finns det valbås med skärmar både på förtidsröstningsställena och i vallokalerna. Valsedeln går att vika ihop när du ska få den stämplad av valförrättaren innan du lägger den i valurnan.
På Åland har vi proportionella val. Det betyder att valresultatet så nära som möjligt ska avspegla det stöd som de olika grupperna får i valen. En grupp som får 15 procent av rösterna ska också få ungefär 15 procent av platserna i lagtinget eller kommunfullmäktige.
Mer information om de åländska valen hittar du på www.val.ax.
Hur röstar jag?
Hur röstar jag?
Varje kandidat som ställer upp i de olika valen har ett nummer. Numren brukar synas i kandidaternas valreklam. Det finns också kandidatlistor till hands där du kan rösta och på www.val.ax.
Numreringen är olika i lagtings- och kommunalvalen:
- i lagtingsvalet nr 2 och framåt (vit kandidatförteckning)
- i kommunalvalen nr 502 och framåt (grön kandidatförteckning)
Samma kandidatnummer finns alltså i alla kommuner, men du får rösta bara på de kandidater som ställer upp i din hemkommun.
Du röstar genom att skriva numret på din kandidat på rätt plats på valsedeln. Det finns en särskild valsedel för varje val. För lagtingsvalet är den vit och för kommunalvalet är den grön.
Se till att du använder rätt valsedel för varje val. Begär en ny valsedel om du skriver fel. En valsedel som har blivit ändrad eller rättad är ogiltig.
Du kan rösta på följande sätt:
- förtidsrösta på ett allmänt förtidsröstningsställe under förtidsröstningstiden
- förtidsrösta per brev om du vistas utanför Åland eller på grund av sjukdom eller handikapp inte kan rösta på annat sätt
- förtidsrösta inför en valbestyrelse i en inrättning (gäller endast personer som bor eller vårdas där)
- rösta i din vallokal på valdagen
Om du förtidsröstar får du vanligen två valsedlar, en för
lagtingsvalet (vit valsedel) och en för kommunalvalet (grön valsedel).
Om du har rösträtt bara i det ena valet kan du lämna tillbaka den andra röstsedeln.
Mer information om de åländska valen hittar du på www.val.ax.
Vilka politiska föreningar finns det på Åland?
Vilka politiska föreningar finns det på Åland?
Det finns flera politiska föreningar på Åland. Nedan finns de politiska föreningar som ställde upp i höstens valet.
- Hållbart initiativ
- Liberalerna på Åland r.f.
- Moderat samling för Åland r.f.
- Obunden samling på Åland r.f.
- Valförbundet Åländsk Center r.f.
- Ålands framtid r.f.
- Ålands socialdemokrater r.f.
- Åländsk demokrati
Du kan också ställa själv upp kandidater genom att bilda en så kallad valmansförening. Då samlar du ihop ett tillräckligt stort antal röstberättigade personer som stöd för den kandidat du vill ställa upp. I lagtingsvalet behövs det tio stödpersoner för en kandidat och i kommunalvalen tre personer.
Hur ställer man upp som kandidat i valen?
Hur ställer man upp som kandidat i valen?
Om du vill ställa upp som kandidat i valen kan du ta kontakt med någon av de politiska föreningarna på Åland. Du behöver inte vara medlem i föreningen för att få ställa upp som kandidat, men föreningen har rätt att ställa vissa krav på dig som kandidat.
Du kan också ställa själv upp kandidater genom att bilda en så kallad valmansförening. Då samlar du ihop ett tillräckligt stort antal röstberättigade personer som stöd för den kandidat du vill ställa upp. I lagtingsvalet behövs det tio stödpersoner för en kandidat och i kommunalvalen tre personer.
Mer information om de åländska valen hittar du på www.val.ax.
Vad gör en kommun?
Vad gör en kommun?
Kommunerna på Åland har stor självbestämmanderätt och är organiserade på olika sätt. Kommunerna är enligt lag ansvariga för vissa områden medan andra områden tar kommunen sig an frivilligt.
Enligt lag ansvar kommunen för:
- barnomsorg
- grundskolan
- äldreomsorg
- social service (barnskydd, handikappservice, missbrukarvård, utkomststöd)
- plan- och byggfrågor
- renhållning
- vatten och avlopp
- räddningstjänsten
- kultur och bibliotek
Annan verksamhet som är frivillig:
- fritidsverksamhet
- bostäder
- näringsliv
Den kommunala basservicen ska vara likvärdig, men behöver inte vara likadan. Det är invånarna i kommunen som genom val bestämmer hur politiken ska se ut.
Vem styr i en kommun?
Vem styr i en kommun?
Kommunerna styrs av politiker som är valda av invånarna i kommunalval.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige, som i Mariehamn kallas stadsfullmäktige, är det högsta beslutande organet i kommunen.
Kommunfullmäktige väljs av invånarna vart fjärde år i kommunalvalet. Fullmäktige fattar viktiga beslut i frågor om kommunens organisation, ekonomi, övergripande planer och val till nämnder samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Kommunfullmäktige väljer i sin tur kommunstyrelse och övriga kommunala nämnder och styrelser.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen, som utses av kommunfullmäktige, leder och samordnar allt arbete i kommunen samt ansvarar för kommunens ekonomi.
Alla ärenden i kommunfullmäktige förbereds i kommunstyrelsen. Till sin hjälp har kommunstyrelsen en egen förvaltning, kommunkansliet.
Nämnder
De flesta kommuner har flera nämnder, som utses av fullmäktige och är ansvariga för olika områden. Innan ett ärende kommer till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har det oftast behandlats i någon av nämnderna.
Byggnadsnämnden är den enda nämnd som är lagstadgad. De flesta kommuner har flera olika nämnder, bland annat socialnämnd och skolnämnd.
Förvaltningar
Under styrelsen och nämnderna finns en kommunal förvaltning. Det är anställda av kommunen som bereder ärenden, verkställer politikernas beslut och bedriver all övrig verksamhet inom kommunen. Kommunens högsta tjänsteman är kommundirektören
Vem stiftar lagarna på Åland?
Vem stiftar lagarna på Åland?
Ålands lagstiftande församling eller ”riksdag” kallas för lagting. Lagtinget stiftar lagar som gäller Åland.
Lagtinget har 30 medlemmar och väljs vart fjärde år i lagtingsvalet. För att rösta och ställa upp i lagtingsvalet krävs att du är äldre än 18 år och har åländsk hembygdsrätt.
De viktigaste sektorerna som lagtinget stiftar lagar om är:
- undervisning, kultur och fornminnesvård
- hälso- och sjukvård, miljö
- näringslivets främjande
- intern trafik
- kommunalförvaltning
- polis
- post, radio och TV
Åland fungerar ungefär som en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltning på de här områdena. Ålands landskapsregering har hand om förvaltningen på de här områdena.
Ålands landskapsregeringen utses av lagtinget. Landskapsregeringen kan ha högst åtta medlemmar och dess ordförande. Ordförande är lantrådet.
På de områden där lagtinget inte får stifta lagar gäller de finländska lagarna på samma sätt som i landet i övrigt. Åland har en representant i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsledamöter i Finland.
BRA ATT VETA
Viktiga telefonnummer
Viktiga telefonnummer
- Allmänt nödnummer 112
- Alarmcentralens journummer 018-19000
- Sjöräddning 02941000
- Polisens växel, dagtid, vardagar 018-527100
- Ålands centralsjukhus, växel 018-5355
- Sjukskötare 018-538500
- Giftinformationscentralen 0800147111
- Jourhavande tandläkare 018-14600
- Jourhavande veterinär 018-528615
När du ringer 112
- Berätta först vad som hänt och var det hänt
- Svara på de frågor som ställs till dig
- Följ de anvisningar du får
- Avsluta inte samtalet förrän du fått tillåtelse till det
Ring 112 endast i nödsituationer. Vid en kris är det många som vill ha information. Ring inte 112 för att fråga. Myndigheterna informerar dig.
Hjälptelefoner
Hjälptelefoner
Nolllinjen
Nollinjen är en nationell, avgiftsfri hjälptelefon för alla som blivit utsatta för våld eller hot om våld i nära relationer. Även närstående till personer som utsatts för våld eller yrkespersoner och myndigheter som behöver stöd för klientarbetet kan ringa Nollinjen.
Den 5 maj 2020 tar Nollinjen i bruk telefontolkning på de sex vanligaste främmande språken i Finland: arabiska, dari, farsi, somaliska, sorani och ryska. Tjänsten finns också på språken finska, svenska och engelska. Telefontolkning erbjuds dygnet runt.
Telefon: +358 80 005 005
Läs mer om Nollinjen på flera olika språk
Barnens hjälptelefon
Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar mycket på eller det du behöver hjälp med.Bris har vi tystnadsplikt, vilket innebär att vi inte får berätta för någon annan om det du säger till oss i ett samtal.
Du kan vara trygg med att det som du berättar för Bris stannar hos Bris. Det finns ett undantag från tystnadsplikten och det är ifall du har berättat vem du är och dessutom berättat något som gör att vi blir väldigt oroliga för att du eller någon annan är i fara. Då kommer vi att ta kontakt med socialtjänsten och berätta för dem att vi är oroliga.
Alla dagar 15-22 (finsk tid)
Telefon: +358 18 25520 (lokalsamtalsavgift)
BRIS vuxentelefon – om barn
Här hittar du råd och information kring ämnen vi ofta möter i vår stödtelefon för vuxna om barn.
mån-fre 10-13 (finsk tid)
Telefon: +46 77 150 5050
Kvinnofridslinjen
Kvinnofridslinjen är öppen för ålänningar dygnet runt och erbjuder dessutom handledning för åländska myndigheter i frågor som rör våld i nära relationer. Utbildning, fortbildning och kompetensutveckling för berörda myndigheter ingår också i samarbetet.
Telefon: +358 18 25 500
Tallbacken
Tallbacken kan du kontakta dygnet runt i frågor som rör våld i nära relationer. Skyddsboendet är tillgängligt för kvinnor och män utsatta för våld i nära relationer.
Telefon +358 18 532842 eller +358 457 378 0018
Nättjänst för kvinnor med invandrarbakgrund som upplevt våld eller hot om våld
Våld i parförhållanden eller nära relationer kommer inte till uttryck enbart på så sätt partnern slår och lämnar synliga skador. Det yttrar sig även i knuffar, dragande i håret, kastande av saker och söndrande av föremål. Tvång till sexuellt umgänge är våld, då den andra parten inte önskar det.
Nättjänsten är avsedd för kvinnor med invandrarbakgrund som upplevt våld eller hot om våld. Det är enkelt och tryggt att använda tjänsterna.
Nättjänsterna är konfidentiella. Frågor kan ställas och diskuteras anonymt.
Hjälptelefon 0800 05058 (kl 09.00 – 16.00)
Chatten är öppen:
Tisdagar kl 10-12 på arabiska och finska
Onsdagar kl 10-12 på engelska och finska
Torsdagar kl 10-12 på ryska och finska
Kristelefon – hjälp och stöd i svåra livssituationer
Befinner du dig i en svår livssituation eller har du upplevt något uppskakande? Har ditt liv plötsligt förändrats och känns det oöverkomligt? Känner du att du inte längre orkar ensam med dina bekymmer? Har du självdestruktiva tankar?
Kristelefonen erbjuder samtalsstöd för personer i svåra livssituationer eller till deras närstående. Samtalen tas emot av professionella krismedarbetare och utbildade frivilliga stödpersoner. Kristelefonen är öppen för alla oberoende av kön, ålder eller boendeort.
Kristelefon (svenska): +358 9 2525 0112
Öppen:
måndag, onsdag – kl 16:00-20:00
tisdag, torsdag, fredag – kl 09:00-13:00
Kristelefon (finska): +358 9 2525 0111
Öppen:
Vardagar – kl 09:00-07:00
Helger och helgdagar – kl 15:00-07:00
Kristelefon (arabiska): +358 9 2525 0113
Öppen:
Måndag, tisdag – kl 11:00–15:00
Onsdag – kl 13:00-16:00 och 17:00–21:00
Torsdag – kl 10:00-15:00
Engelsktalande kan ringa antingen den svenska eller arabiska kristelefonen.
Alternativ till våld
Alternativ till våld erbjuder stöd och behandling till män med vålds- och aggressionsproblem i sina nära relationer. Samtal/behandling i grupper eller individuellt.
Kontakta Alternativ till våld
Telefon +358 457 529 1042
Öppen måndag och torsdag kl 12.00-13.00
eller per e-post atv@atv.ax
Alternativ till våld har tystnadsplikt och tjänsten är kostnadsfri.
Giftinformationscentralen
Giftinformationscentralen är tillgänglig alla dagar dygnet runt. Centralen besvarar frågor gällande vård av akuta förgiftningar samt svarar på förfrågningar i förebyggande syfte.
Centralen betjänar både hälsovården och allmänheten.
Öppet 24 timmar i dygnet
Telefon: 0800 147 111 (samtalen är avgiftsfria)
09 471 977
Beroendemottagningen
Om du, eller någon vän eller anhörig, har fastnat i ett missbruk, kan vi erbjuda olika former av stöd.
I Mariehamn finns en beroendemottagning som ger service åt hela Åland.
Telefon: +358 531 720, telefontid vardagar mellan kl. 08.00-09.00 och 13.00-14.00.
Var finns myndigheters krismeddelanden?
Var finns myndigheters krismeddelanden?
Myndigheternas krismeddelanden finns på hemsidan kris.ax.
Vid en samhällsstörning eller kris hittar du uppdaterad och tillförlitlig information på hemsidan.
Vad ska jag tänka på vid en krissituation?
Vad ska jag tänka på vid en krissituation?
Tips för hemberedskap, 72 timmar
Mat
- Rotfrukter och grönsaker (potatis, kål, morötter)
- Kött, fisk, korv eller annat protein
- Bröd (knäckebröd, kex, skorpor)
- Pålägg (hårdost, mjukost, annat med långt hållbarhet)
- Mjöl, frukostflingor, havregryn
- Mjölk, havremjölk, torrmjölkspulver
- Bär och fruktprodukter (konserver, djupfryst, soppor, juice, saft)
- Konserver (Krossade tomater, köttfärsås, makrill, tonfisk, hummus, bönor och linser)
- Smör, margarin, matolja
- Kaffe, te, choklad, energibars, honung, mandlar, nötter, nötsmör, russin, frön
Vatten
- 3 liter vatten per person7dag (vattendunkar, pet-flaskor)
Övrigt
- Mediciner, första förband, vattenreningstabletter från apoteket (vid behov)
- Tändstickor, tändare
- Stearinljus, ficklampa med batterier, fotogen- eller spritlampa med bränsle
- Grill, camping- eller gasolkök med bränsle
- Varma kläder, sovsäckar
- Batteridriven radio (du kan även lyssna på radio i bilen)
- Batterier, batteribank, mobilladdare till bilen
- Ved om du har eldstad
- Toalettpapper, hygienartiklar, våtservetter, desinfektionsmedel
- Sopförvaring, sopsäckar
- Engångsservis
- Kontanter
Tipsen är från broshyren Om krisen kommer – utgiven av Ålands landskapsregering, Statens ämbetsverk på Åland, Räddningsverket Mariehamn, Räddningsområde Ålands landskapskommuner
Information om några myndigheter
Information om några myndigheter
Fordonsmyndigheten
Adress: Möckelövägen 58, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 525 840 (växel)
Polisen
Adress: Strandgatan 27, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 527 100
Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)
Adress: Doktorsvägen 1, 22111 Mariehamn
Telefon: +358 18 5355 (växel)
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS)
Adress: Nygatan 5, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 25 501
Statens ämbetsverk på Åland
Adress: Torggatan 16 B, 22101 Mariehamn
Telefon: +358 18 635 270
Ålands ombudsmannamyndighet
Adress: Elverksgatan 10, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 25000 (växel)
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM)
Adress: Norragatan 17, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 528 600
Ålandstrafiken
Adress: Styrmansgatan 1, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 25 600
Ålands landskapsregering
Adress: Strandgatan 37, 22100 Mariehamn
Telefon: +358 18 25 000 (växel)
Information för dig som är ung
Information för dig som är ung
Youmo.se är en sajt för dig som är 13 till 20 år. Här finns information om kroppen, sex och hälsa. Du kan också läsa om jämställdhet, dina rättigheter och hur du kan få hjälp att må bra.
På Youmo kan du se bilder och filmer och läsa på arabiska, dari, somaliska, svenska eller tigrinska. Youmo är en hemsida från Sverige.
På Åland kan du får svar på dina frågor hos PAPA- och preventivmedelsmottagning vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).
Har du frågor om nätmobbning eller blivit utsatt för nätmobbning? På Åland finns hemsidan young.ax som kan hjälpa dig.
Stödchatten Ärligt talat är för dig som är i ålder 13-29 år. Chatten är öppen måndag, tisdagar och torsdagar kl 19.00-22.00. Där kan du chatta anonymt med sakkunniga från bland annat Luckans UngInfo, Folkhälsan, Krisjouren för unga, Decibel, Barnavårdsföreningen Befolkningsförbundet, Helsingfors stad och Ätstörningscentrum. Du kan även chatta med en psykolog.
Vilka högtider finns på Åland?
Vilka högtider finns på Åland?
De nationella högtidsdagarna är så kallade helgdagar. Det innebär att alla ämbetsverk och de flesta affärer är stängda. Sjukhusen har alltid jour. Några av högtidsdagarna är flaggdagar. Det betyder att man hissar Ålands flagga, är flaggan på halv stång betyder det att någon har dött.
Många nationella högtidsdagar hör ihop med kristendomen. Till exempel Kristi himmelsfärdsdag är en högtidsdag som firas till minne av att Jesus lämnade jorden och fördes upp till himlen. Julen firas ofta hemma med sin familj. Familjen firar ofta enligt sina egna traditioner. Utöver de officiella högtidsdagarna kan vissa dagar vara delvis lediga.
Officiella högtidsdagar
- Nyårsdagen (1 januari)
- Trettondagen (6 januari)
- Långfredagen
- Påskdagen
- Annandag påsk
- Första maj (1 maj)
- Kristi himmelsfärdsdag
- Pingstdagen
- Ålands självstyrelsedag (9 juni)
- Midsommarafton
- Midsommardagen
- Alla helgons dag
- Finlands självständighetsdag
(6 december) - Julafton (24 december)
- Juldagen (25 december)
- Annandag jul (26 december)
Vad har ålänningarna för religion?
Vad har ålänningarna för religion?
På Åland råder religionsfrihet. Alla som bor på Åland har rätt att själva välja sin religion och utöva den. Om du inte vill, måste du inte välja någon religion alls. Ingen kan heller mot sin vilja tvingas att delta i religionsutövande.
De flesta i Finland är kristna. Det största religiösa samfundet är evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Ortodoxa kyrkan i Finland är landets näst största religiösa samfund. Den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan har en särställning i Finland. De har till exempel rätt att uppbära skatt.
I Finland bor tusentals muslimer och judar. I Helsingfors och Åbo finns en synagoga. Andra religiösa samfund i Finland är till exempel Katolska kyrkan i Finland, Pingstkyrkan i Finland, Frikyrkan i Finland, Adventkyrkan i Finland, mormonkyrkan och Jehovas vittnen. Flera av dessa religiösa samfund finns även på Åland.
Var hittar jag fina platser på Åland?
Var hittar jag fina platser på Åland?
På Åland finns ca. 40 naturreservat för att bevara olika typer av åländsk natur för kommande generationer. I närheten av Mariehamn ligger exempelvis de välkända lövängsreservaten Ramsholmen och Nåtö.
Åland har en egen lagstiftning för naturen. Ett femtiotal växter, de flesta arterna av orkidéer, och däggdjur och fåglar är fridlysta. Även alla arter av groddjur och kräldjur, med undantag av huggormen, samt vissa utrotningshotade fjärilsarter är fridlysta. Allemansrätten på vissa platser begränsad.
Natursköna platser
På Åland finns det många natursköna ställen. Läs om platserna på Visit Åland.
Museum
Bekanta dig med något av Ålands museum. Det finns en samlingssida för de åländska museerna på webben.
Fyrar
I de åländska vattnen finns flera havsfyrar med anor ända från mitten av 1800-talet. Ute på de karga kobbarna kan du få en fläkt av det gamla fyrvaktarlivet och ta del av vackra, blåa vyer. Flera av fyrarna kan du besöka med egen båt eller genom guidad tur. Läs om fyrarna på Visit Åland.
Vad kan jag tänka på när jag rör mig i trafiken?
Vad kan jag tänka på när jag rör mig i trafiken?
Det är högertrafik på Åland och i Finland. Det är lugn trafikkultur. Vintertid ska du vara särskilt försiktig i trafiken eftersom det är ofta mörkt och halt. När det är mörkt ute är det viktigt att fotgängare använder reflex för att synas i trafiken.
Den som framför ett körkortspliktigt fordon (bil) på väg ska ha ett giltigt körkort. Körkortet är inte ett resedokument eller en officiell identitetshandling.
För att få ett körkort krävs godkänts i förarexamen. Fordonsmyndigheten skriver ett bevis på godkänd förarexamen som tillsammans med en giltig identitetshandling, ger innehavaren rätt att köra två månader på Åland i väntan på att körkortet lämnas ut.
Vad ska jag tänka på om jag skaffar en egen bil?
Vad ska jag tänka på om jag skaffar en egen bil?
Om du har en bil måste du teckna en trafikförsäkring. Trafikförsäkringen tecknar du hos ett försäkringsbolag.
På Åland och i Finland måste bilen besiktigas och registreras. Besiktningar görs på Åland hos Fordonsmyndigheten. Registreringen kan göras till exempel på besiktningsstationer, vid försäkringsbolag och hos bilhandlare.
På Åland och i Norden är det lag på att bilen ska ha vinterdäck på vintern. På vintern kan du använda antingen dubbdäck eller friktionsdäck. En bil med dubbdäck är lättare att manövrera på hala vägar. Du får inte använda dubbdäcken på sommaren.
Polisen övervakar att trafikreglerna följs. Om du bryter mot trafikreglerna får du böter. Att framföra vilket som helst motorfordon i onyktert tillstånd (alkohol eller droger) är ett brott.
Hur hälsar ålänningar på varandra?
Hur hälsar ålänningar på varandra?
Det vanligt att du skakar hand när du träffas. Du har ögonkontakt när du pratar med andra. Det anses artigt att tyst lyssna när någon annan pratar.
På vilka hemsidor kan jag lära mig svenska?
På vilka hemsidor kan jag lära mig svenska?
Det finns flera hemsidor som kan lära dig svenska.
Hemsidor för att öva på svenska
Ordlistor
Nyheter på lättläst svenska
Var hittar jag information om människohandel?
Var hittar jag information om människohandel?
Hemsidan manniskohandel.fi är en central webbsida i Finland som berättar om människohandel som fenomen och om arbetet mot människohandel. Webbsidan drivs av Hjälpsystemet för offer för människohandel.
I Finland har ett offer för människohandel särskilda rättigheter. Du kan kontakta oss konfidentiellt, diskutera din situation och få information om hur du kunde hjälpas. Kontakten binder dig inte till något.
Du kan också ringa till Hjälpsystemets informationstelefon för människohandelsoffer dygnet runt och berätta om din situation. Du kan vara anonym. Telefonnumret är +358 (0)2 954 63 177.
Var kan jag få hjälp om jag blivit utsatt för brott?
Var kan jag få hjälp om jag blivit utsatt för brott?
Du ska genast ringa nödnumret 112 i en nödsituation eller när myndighetshjälp behövs fort samt när du fått kännedom om eller misstänker ett hot eller en fara som gäller liv, hälsa, egendom eller miljön.
Omedelbart polisingripande krävs i allmänhet när brottet pågår just nu, nyss har inträffat eller när polisen måste samla in bevis på brottsplatsen, till exempel vid ett inbrott.
Brottsofferjouren ger stöd och råd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen.
Deras tjänster är till för dig som
- har utsatts eller misstänker att du har utsatts för ett brott
- har en närstående som har utsatts för ett brott
- är vittne i ett brottmål
- vill ha råd och samtalsstöd i anknytning till din upplevelse
- är professionell och vill ha råd om hur du ska stöda din klient.
Ålands medlingsbyrå erbjuder kostnadsfritt medling åt parter i brott- och tvistemål, i enlighet med lagen om medling vid brott och i vissa tvister.
Var hittar jag auktoriserade översättare?
Var hittar jag auktoriserade översättare?
Utbildningsstyrelsen i Finland har en sökmotor över auktoriserade översättare samt språken som översätts.
Sökmotorn låter dig söka efter översättare antingen med namn eller efter översättningsspråk. Sökresultaten visar namnet på den auktoriserade översättaren, där du bor och vilket språk han eller hon har rätt att vara auktoriserad översättare till. Tyvärr publiceras inte översättarnas kontaktinformation.
Vart kan jag vända mig om jag letar efter min familj?
Vart kan jag vända mig om jag letar efter min familj?
Röda Korsets ”Trace the Face” kan hjälpa dig att komma i kontakt med din familj.
Trace the Face ökar dina chanser att hitta din familj. Det är för närvarande den enda onlineplattformen vars enda mål är att hjälpa migranter och deras familjer att hitta varandra.
Hur får jag min bild på Trace the Face? Gå till ett Röda kors- eller Röda halvmånekontoret eller ICRC-delegationen i landet där du bor. På Åland går du till Röda Korset Ålands distrikt. Personalen hjälper dig att lämna in en spårningsförfrågan för att försöka hitta din familj. De kommer också att fråga dig om du vill använda Trace the Face.
Åländska ord och uttryck
Åländska ord och uttryck
Nedan har vi samlat några ord och uttryck som används på Åland, även kallad åländska. De åländska orden och uttrycken är i kursiv.
- Alltom = via, förbi, vägen om
- Baksomfram = bak och fram, fel väg
- Bergknuv = rundad bergstopp
- Blystra = 1. vissla | 2. vinden tjuter/viner
- Blånna = blåmärke, blånad
- Byrång/Birång = byrå, förvaringsmöbel
- Gå till byss = gå eller besöka någon i byn/grannskapet
- Bändig = motsträvig, tjurig, besvärlig
- Bölla = getingbo
- Dorva = slå med kraft
- Durak = tok
- Falla av skaft = helt komma av sig
- Fem före = väldigt nära en händelse
- Gaplapp = person som är högljudd (nedsättande)
- Grom = kaffesump
- Gruva sig = gnälla, beklaga sig
- Haska = slösa
- Jag ids inga [ja oss inga] = jag låter bli att, jag bryr mig in om att
- Ids inga [iss inga] = låt bli att
- Ilväder = oväder
- Inga = inte
- Jåla = prata strunt, tramsa
- Jålig = fånig
- Jålvant = en som tramsar eller bär sig fånig åt
- Krappis/Krapula = baksmälla
- Kruxa för/i = bocka för, kryssa i
- Lilla jul = första advent
- Nojs / nojsig = oväsen, bråk, tjat
- Nåsså då = oj då! nämen!
- Pallra = prata strunt, göra onödiga saker
- Platt lugnt = till sjöss: alldeles lugnt, vindstilla
- På hälft = halvgjort
- På skrot = något gick åt skogen
- Reppa = 1. riva, slita | 2. plocka en fågel
- Ricklig = ostadigt
- Siddu = ser du, se där ja
- Sjöberg = personifikation av havet
- Skena = springa
- Skribba = konfirmationsundervisning
- Skrinna = 1. åka skridsko | 2. glida
- Skämma bort = bortskämd
- Talka = gemensamt frivilligt arbete
- Tryna = snoka, vara nyfiken
- Tövla = fumla, bära sig klumpigt åt
- Ut som in = ut och in, avig
- Vilig = bra, utmärkt, rejält
- Yttermed = utanför
- Ämbar = hink